Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stapelrecht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staude
— 427 —
Stehler
Staud]|e, -n, f. dim. f, (låg) buske, half buske,
stånd, -en, sv. itr. h. o. s. växa i buskform,
breda ut sig. -äg, a. buskartad, busklik.
stau||en, sv. I. tr. 1. sjö. stuf v a. 2. uppdämma.
II. itr. h. o. rß. stiga (om vatten), -er, -, m.
stufvare. -f, ~e, ro. stop, bägare, -nen, I.
sv. itr. h. förvånas, häpna. II. -s, 0, n.
förvåning, häpnad, -nenswert[h], -nenswürdig,
a. förvånansvärd, -pbesen, ro. spöknippa tni
spöslitning, -pe, -n,f 1. äfv. Stäupe, spöslitning,
hudstrykning, hudflängning. 2. farsot,
sjukdom.
Stäupen, sv. tr. spöa, hudstryka, hudflänga.
Staupenschlag, ro. spöslag, -rapp.
Stäupung,/, spöslitning, hudstrykning.
Stauung,/ 1. sjö. stuf ning. 2. uppdämning.
Stearin, -[e]s, 0, n. o. ro. stearin.
Stech||apfel, ro. bot. spikklubba, tisteläpple
(Da-tura). -bahn, /. tornérbana, -plats, -eiche =
Stechpalme, -en, st. tr. o. itr. h. 1. sticka.
Auf jn ~ ge ngn stickord, pikar, was mich
am Nachbar sticht: hvad som förargar mig
hos grannen. 2. gravera, sticka, rista. 3.
tornera. Jn vom Rofs, aus dem Sattel ~
kasta ngn ur sadeln vid tornering. 4.
lju-stra. 5. fäkta med värja, med florett. 6. sjö.
In [die] See ~ sticka ut till sjöss. 7. sjö. An
ei. auf einander ~ gnm ett stek hopfästa.
8. kort. sticka öfver. 9. Jm eine [-[Maulschelle]-] {+[Maulschel-
le]+} ge ngn en munfisk, en örfil. 10. Jm
etw. ~ gifva ngn en vink om ngt. 11. Silben
m rida på ord, hårklyfva. 12. Nach ei. auf
(med ack.) etw. m eftersträfva ngt. 13. Ins
Rote ~ skifta i rödt. Der Wein sticht auf
Essig: vinet smakar ättika, är surt. -er,
ro. I. en som sticker m. m. se stechen. 2.
värja. 3. synglas, glasögon, kikare, -gabel,/.
ljuster, -handel, ro. byteshandel, -heber, ro.
stickhäfvert. -kissen, n. liten kudde, -palme,
/. kristtorn (Ilex). -platz, ro. =* Stechbahn.
Steck||brief, ro. efterlysning efter förbrytare,
häktningsorder. -brieflich, a. som innehålles i
efterlysningen. Jn m verfolgen: lysa efter
ngn. -en, a) sv. o. st. I. itr. h. befinna sig,
vistas, vara, hålla till, sitta. Es steckt etw.
dahinter, darunter: det ligger ngt bakom,
därunder, voll ~ vara full af, fullsatt med, ~
bleiben: fastna, ej komma ur fläcken, in
der Rede ~ bleiben: komma af sig, opers. es
steckt mir in allen Gliedern: jag mår illa i
hela kroppen, da steckt’s: det är där, skon
klämmer. II. tr. 1. sticka, stoppa, lägga,
fästa. Ein Haus in Brand ~ sätta eld på
ett hus, Geld in ein Geschäft ~ sätta in
pengar i en affär, etw. los ~ lossa ngt. 2.
= stechen 9, 10. III. rß. 1. blanda, lägga sig
i ngt. Sich zwischen zwei Personen ~ ställa,
sätta sig mellan två personer, sich hinter
jn ~ dölja sig bakom ngn. 2. stocka, råka
i stockning. b) -, ro. dim Steckchen, -lein,
staf, käpp. -enpförd, n. käpphäst, -kissen,
n. bärdyna. -ling, -e, ro. sättkvist. -nadei,
/. knappnål, -reis, n. sättkvist.
Steg, -e, ro. 1. stig. 2. spång, planka. 3. stall
på stränginstrument. 4. hälla, -reif, ro. 1.
stigbygel. 2. Aus dem ~ på rak arm, utan
förberedelse, oförberedd, improviserad,
-reif-dichter, ro. Improvisator, -reifgedicht, n.
improviserad dikt.
Stehllauf, -s, ro. gubbe (leksak) som reser sig upp,
hur man än lägger den. -en, st. I. itr. h. o.
s. 1. stå. mden Fufses: på stående fot, ein
Mann steht für sein Wort: en karl står vid
sitt ord, Geld bei jm ~ haben: hafva
pengar innestående hos ngn. 2. ställa sig. 3.
särskilda fall. Etw. Steht jm hoch el. vani. etw.
kommt jn ei. jm hoch zu m ngt kommer att
stå ngn dyrt, ngn får dyrt umgälla ngt,
etw. steht jm [gut]: ngt klär ngn, jm ~
hålla stånd mot, trotsa ngn, seiner (dat.)
Rede m stå för hvad man sagt, etw. steht zu
erwarten, nicht zu ändern: ngt är att
vänta, kan ej ändras, ich weifs nicht, wo der
Kopf mir steht: jag vet ej hur jag har det,
jag är yr i hufvudet; wie steht’s f hur står
det till? so steht’s also: jaså, det står så
till, ~ bleiben: stanna, eine Speise m
lassen: lemna en rätt orörd, den Bart m
lassen : låta skägget växa. — Med prep.: auf
etw. (dat.) ~ stå fast vid ngt, auf seinem
eignen Kopf ~ vara envis, ha sitt hufvud
för sig, auf etw. (ack. el. $ dat.) steht eine
Belohnung: det är utfäst en belöning för ngt,
auf etw. steht der Kopf: ngt är vid
dödsstraff förbjudet; etw. steht bei jm: ngt står
i ngns makt; für etw. ~ stå, svara för ngt,
fürjn gut ~ vara i borgen för ngn; bei jm
in Arbeit ~ hafva arbete, arbeta hos ngn;
nach etw. m eftersträfva ngt; zu etw. m
passa för ngt, zu jm m sluta sig till, bistå
ngn, stå på ngns sida, jm zur Seite ~
biträda ngn. II. rß. Sich gut stehen mit jm:
stå på god fot med ngn, wir m uns nicht
besonders: vi komma just ej så väl
öfver-ens, sich an ei. auf tausend Mark ~ ha
tusen marks lön, sich bei etw. gut ~ stå sig
bra med ngt, opers. es steht sich sichrer hier:
man 1 står säkrare här. -kragen, ro.
ståndkrage.
stehlbär, a. möjlig att stjäla.
Stehleiter,/. dubb eiste ge."
steh|||en, st. I. tr. o. itr. h. stjäla. Er kann mir
gestohlen werden: honom kan jag gärna
vara af med, han är mig ej till ngt gagn, dem
lieben Gott die Zeit ~ gå och slå dank,
vara sysslolös, das Bild ist wie aus dem
Spiegel gestohlen: porträttet är slående likt,
sein Leid stahl mir Thränen: hans lidande
kom mig att gråta, die Hecke stiehlt mir
ihn: häcken döljer, skymmer bort honom
för mina blickar. II. rß. stjäla sig, smyga
sig. -er, ro. tjuf.
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
