Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Steuer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiftshtttte
Steuer, I. n. styre. II. -n, fl. 1. stöd, hjälp,
befrämjande. 2. gåfva, bidrag wr att främja
ngt. 8. skatt, afgift, pålaga. 4. vani. -amt, n.
uppbördsverk, -kontor, -bär, a. 1. skattbar,
skattskyldig. 2. möjlig att styra, som lyder
rodret, -barkeit, fl. 1. skattskyldighet. 2.
styrförmåga, -beamte(r), m. uppbördsman.
-bezirk, ro. uppbördsdistrikt, -bord, n. «ja.
styrbord, -buch, n. skattelängd, -einnehmer,
ro. uppbördsman. -einschätzungskommission,
fl. bevillningsberedning. -ende, n. sjö. akter,
-er, -, ro. 1. en som styr, rorgängare,
styrman, ledare. 2. afhjälpare, lindrare.
-erhe-ber, ro. uppbördsman. -erlafs, ro. skatters
efterskänkande, -feder, /. stjärtpenna att
styra flygten med. -frei, a. skattefri; frälse,
-freiheit, fl. skattefrihet, -kraft, /.
skatteförmåga. -mann, ro. styrman, -n, sv. tr. samt
itr. h. o. s. 1. styra, styra kurs, segla; rikta.
2. Einer (dat.) Sache förebygga, hämma,
afhjälpa, göra slut på en sak. 3. bidraga
(med), lemna bidrag; skatta, betala skatt,
-nachiafs, m. skattenedsättning. -pflicht, /.
skattskyldighet, -pflichtig, a. skattskyldig;
skattskrifven. -pflichtigkeit — Steuerpflicht.
-rad, n, sjö. ratt. -register, -rolle, fl.
skattelängd. -ruder, n. roder, styre, -schein, ro.
«=» Steuerzettel. -Schreiber, ro.
uppbörds-skrifvare. -ung, fl. styrande m. m. se steuern.
-wesen, n. skatteväsen, -zettel, ro. 1.
debetsedel. 2. skattekvitto, uppbördsbevis.
Steven, ro. sjö. stäf.
stibitzen, sv. tr. F knipa, snyta, strala, snatta.
Stich, -e, ro. 1. styng. Kein e ej ett grand,
den ~ entscheiden: gifva utslag, hafva
utslagsröst vid lika röstetal, ~ halten: hålla
streck. 2. stick, t. ex. im e lassen. 3.
stickord, pik. 4. florshufva. 5. Einen e haben:
hafva en skruf lös, "w von etw.: släng af
ngt. 6. skiftning. Einen <v» ins Blaue
haben: skifta i blått. 7. om öi o. vin: einen e
haben: börja surna. 8. gravering; (koppar-,
stål,’stick, gravyr. 9. håll i sidan m. m. 10.
kort. stick. 11. byteshandel. 12. sjö. stek.
13. Ein e Butter: ugf. ett skedblad smör.
-dunkel, a, kolmörk, -el, -, ro. 1. grafstickel.
2. spade, -eléi, -en, fl. 1. F sömnad. 2.
stickord, pik. -ein, sv. itr. h. o. tr. 1. sticka, sy
med små styng. 2. ge stickord, pika. -elrede,
/., -elwitz, ro., -elwort, n. stickord, pik.
«entscheid, ro. utslagsröst. -fest, -frei, a. hård,
osårbar, -haltig, a. som håller streck,
består profvet, bepröfvad, tillförlitlig,
-hal-tigkeit, fl. tillförlitlighet, -heber, ro.
stick-häfvert. -ler, -, ro., -lerin, -nen, fl. en som
ger stickord, pikar; retsticka. -ling,-e, ro. zooi.
spigg. -tag, ro. termin, -waffe, fl.
stickvapen. -wähl, fl. val mellan de två, som fått
de flesta rösterna, -wort, n. 1. slagord. 2.
teat. replik. 3. boktr. kustod. 4. stickord, pik.
5. uppslagsord.
Stick||arbeit, fl. broderi, -dampf, -dunst, ro. kväf-
vande ånga, dunst. -en, a) sv. I. ersticken.
II. tr. brodera, sticka, sy. b) ro. sticka,
-er, -, ro. brodör. -eréi, -en, fl. broderi,
-erin, -nen, fl. brodös. -flufs, ro. med.
lungödem. -gas, n. kväfgas, kväfve. -hosten, ro.
kikhosta, -ig, a. kväfvande. -luft,/, starkt
kväfvehaltig luft. -muster, n.
brodérmön-ster. -nadel, fl. brodérnål, stramaljnål.
»rahmen, ro. brodér-, sybåge, -seide, fl.
brodér-silke. -stoff, ro. kväfve.
stieben, st. o. % sv. — stäuben.
Stiefbruder, ro. styfbroder.
Stiefel, ro. stöfvel, (hög) sko, käng. Seinen
~ gehen: gå fort, raskt, -anzieher, ro. 1.
krok att draga på stöflar med. 2. skohorn,
-étte, -n, fl. stöflett. -holz, n. stöfvelblock.
-knecht, ro. stöfvelknekt. -n, sv. I. itr. s.
stöf-la. II. tr. sätta stöflar på. Gestieflelt: med
ei. i stöflar. -putzer, ro. skoputsare. -röhre,
fl., -schaft, ro. stöfvelskaft. -strippe,/,
stöf-velstropp. -stülpe,/, stöfvelkrage.
Stiefeltern, pl. styfföräldrar.
Stiefel||wichse, fl. blanksmörja, -wichser, ro.
skoputsare. -zieher, ro. 1. = Stieflelanzieher
1. 2. = Stie felknecht.
Stief||geschwister, pl. styfsyskon. -kind, n. styf-
barn. -mutter, /. styfmor. -mUtterchen, n.
styfmorsblomma, pensé. -mütterlich, a.
styf-moderlig. -nachbär, ro. ovänlig granne,
-schwester, fl. styfsyster. -sohn, ro. styfson.
-tochter, fl. styfdotter. -väter, ro, styffar.
-va-terland, n. styfmoderligt fosterland,
-väterlich, a. styffaderlig.
Stieg, -e, ro. (gång)stig. -e, -n, fl. 1. trappa.
2. tjog. -litz, -e[n], ro. steglitsa.
Stiel, -e, ro. 1. skaft, handtag. 2. bot. stjälk,
skaft. Blid. mit Stumpfl und e ausrotten:
totalt utrota. 3. stolpe, post. -en, sv. tr.
skafta, skäfta. Gestielt: med skaft; bot. på
skaft, med stjälk, -ig, a. i sms. försedd med
så el. så beskaffadt skaft el. Stjälk, t. ex. kurze
med kort skaft ei. stjälk.
Stier, I. -e, ro. tjur; oxe. II. a. stirrande, stel.
-en, sv. itr. h. stirra.
Stift, I, -e, ro. stift, griffel, sprint, nagel, nål,
tagg, aflång bit; F p ut i fnask er. IL -e[r],
n. 1. stiftelse. 2. (biskops)stift, kloster,
domkapitel, prästseminarium m. fl. kyrkl. inrättn:r.
-en, sv. tr. 1. stifta, slå stift i. 2. stifta,
grunda, grundlägga, anstifta. Nutzen «v#
göra nytta, da haben Sie etw. Schönes
gestiftet: där har ni just styrt till det bra.
3. skänka tm en stiftelse, donera,
testamentera. -er, -, ro. stiftare, -erin, -nen, fl.
stifta-rinna. -halter, ro. ritstift. -Isch, a.
tillhörande ett stift, stifts-, -ler, ro. lärjunge i
en klosterskola, -lerin, -nen, fl. stiftsfru,
stiftsfröken, -sgemeinde, fl.
domkyrkoförsamling. -shaus, n. en stiftelse tillhörigt
hus. -sherr, ro. domherre, kanik. -shütte,/.
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
