Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - straubig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
streng
streng, a. 1. sträng. 2. skarp, e, I. 0, f.
stränghet, skärpa. II. - streng, -flüssig, a.
sträng-, svårsmält (om malmer), -gläubig, a.
strängt troende, rättrogen, ortodox,
-gläu-bigkeit, /. ortodoxi, -heit, -igkeit - Strenge I.
Streu[e], -en,/. strö; halm. -büchse,/. dosa,
flaska med hål i locket ss. sanddosa,
pepparflaska, sockerask, -en, sv. tr. o. itr. h. 1.
strö, beströ. 2. om hagelbössor: sprida. 3. om
säd: gifva halm. -gabel, /. högaffel, tjuga.
-kügelchen, n. homöopatiskt piller, -ling, -e,
ro. strö. -salz, ra. bordsalt. -sand, m.
strö-sand. -zucker, ro. strösocker.
Strich, -e, ro. 1. streck. In einem m i ett drag,
einen m durch etw. machen: stryka öf ver
ngt; biid. einen m unter etw. machen: göra
slut på ngt. 2. band, remsa. 3. sträcka,
distrikt, trakt, region, 4. F einen m haben:
hafva en florshufva. 5. träfibrers, hårs, lndds
riktning. Gegen den ~ bürsten: borsta
mot-hårs; bild. es geht mir wider den m det går
mot min beräkning. 6. riktning; sjö. kurs;
bärg. strykning; jäg. (morkulls)streck; fåglars
strykning, sträckning. F biid. jn auf dem
me haben: hafva ett horn i sidan till ngn.
7. fiskars a) lektid, b) yngel. 8. bestrykning,
drag, tag, slag. 9. (luft)drag. 10. spene. 11.
pi. -, millimeter, -ein, sv. tr. rita med små
streck, små streck på. -punkt, ro. semikolon,
-regen, ro. skarpt begränsad regnskur, -vogel, ro.
stryk-, sträckfågel, -weise, adv. 1. med
streck. 2. traktvis, i vissa trakter. 3. om
fåglar ziehen: stryka omkring, -zeit, f.
fåglars sträcktid.
Strick, -e, ro. 1. rep, streck, lina, snöre. 2.
försåt, snara. 3. slyngel, bängel. -arbeit, f.
stickning, -beute|, ro. arbetspåse, -väska,
-en, sv. tr. 1. slingra. Die Arme umjn m slå
armarne om, omfamna ngn, eine Schlinge
m göra en saara. 2. sticka med stickor» knyta
med nål. 3. fånga i snara, snärja, fästa,
fastbinda. -er, ro. stickare. -eréi, -en,f.
stickning. -erin, -raera, f. stickerska. -garn, ra.
stickgarn. -holz, ra. 1. strumpsticksfodral af
trä. 2. kafle att knyta nät öfver. -maSChe, f.
maska, -muster, ra. stickmönster, -nadel,/
strumpsticka. -rolle, -scheide, f.
strumpsticksfodral. -strumpf, ro. stickstrumpa,
-zeug, ra. stickning (det man stickar på jämte
tillbehör).
Striegel, -, ro. 1. äfv. -ra, f. (häst)skrapa. Biid.
etw. mit der ~ durchhecheln: grundligt
häckla ngt. 2. badborste. -n, sv. tr. 1, rykta,
borsta. 2. släta, pynta, putsa. Gestriegeltes
Haar: slätstruket hår. 3. häckla, gå illa
åt. -ung, f. ryktande m, m. se föreg.
Striem||e, -ra, f., -en, ro. strimma; blånad,
-ig, a. strimmig.
Striezel, ro., -ra,/ en sortshvetebröd,hvetelef.
Strike, -s, ro., -n, -r se Streik, -en, -er.
strikt, a. sträng, noggrann, ss. adv. äfv. strikte.
strudeln
Strippe, -ra, f. ögla att fästa el. draga åt med,
Stöf-velstropp, hälla, -n, sv. tr. 1. sätta öglor
m. m. se föreg. på. 2. prygla.
strittig = streitig.
Strobel, -, ro. tofvigt hår, kaluf.
Stroh, -[e]s, 0, ra. halm. Biid. auf dem m liegen:
lefva i armod, m ins Feuer werfen: gjuta
olja på elden, ~ im Kopf haben: vara en
träskalle, grob wie m grof, råbarkad, Geld
wie ^ haben: hafva pengar som gräs, leeres
m dreschen: ej ha ngt för sitt besvär, -band,
ra. 1. hal inband, -fläta. 2. art atlasband,
-blume, f. 1. halmblomma. 2. eternell,
»butter, f. smör af med halm fodrade kor,
vintersmör. -decker, m. halmtakstäckare. -e[r]n,
a. af halm, halm-; biid. a) skör, klen, b)
innehållslös, intetsägande, fadd. -färben,
-farbig, a. halm färgad, -flasche,/. resflaska i
flätadt halmfodral, -geflochten, a. af flätad
halm. -halm, ro. halmstrå. Strohhälmchen
ziehen: draga lott med kortare och längre
strån, -ig, a. hal inblandad. -Junker, ro. liten
landtj ankare, -kopf, ro. träskalle, -mann, ro.
1. halmgubbe, fågelskrämma. 2. biid. om
människor: a) nolla, b) bulvan. Whist mit dem m
spielen: spela träkarlsvist. -puppe, f.
—Strohmann 1. -sack, ro. 1. halmsäck. 2.
halmmadrass. 3. fattig stackare, -wein, ro. vin af
på halm torkade drufvor. -witwe, f
gräs-enka. -witwer, ro. gräsenkling.
Strolch, -e[ra], ro. drifvare, gatstrykare. -en,
sv. itr. h. o. s. drifva, stryka omkring.
Strom, -e f, ro. ström, flod. Biid. mvon Worten:
ordsvall, -ab[wärts], adv. utför, med
strömmen. -ar.[wärts] = stromauf, -anwohner, m.
strandbyggare, -auf[wärts], adv. uppför, mot
strömmen, -bett, ra. strömbädd, -fåra.
strömen, sv. I. itr. h. o. s. strömma. II. tr. 1.
låta strömma, gjuta. 2. spola.
Strömllenge,/. trångt, smalt ställe i en ström,
-er, -, ro. vandrande gesäll, drifvare. -ern,
sv. itr. h. o. s. gå och drifva. -gebiet, ra.
flodområde. -ig, -strömig, a. strömmande.
Strömling, -e, ro. strömming.
Strom||schnelle, f. strömdrag, fors.
Strömung,/ ström, strömdrag, strömsättning.
strömweise, adv. i strömmar. Es regnet m
regnet faller i strömmar, det hällregnar.
Stroph||e, -n, f. strof, -isch, a. bestående af
strofer.
strotzen, sv. itr. h. vara fullproppad,
uppstoppad, uppblåst, uppsväld, svälla. Biid.
mit etw. m skryta med ngt.
Strudel, ro. strömhvirfvel, strömdrag,
hvirf-vel. -éi, -era, /. 1. hvirfvel. 2. hetsighet,
brådska, slarf. -kopf, ro. hetlefrad m. m. seföij.
person, -köpfig, -köpfisch, a. hetlefrad,hetsig,
obetänksam, slarfvig. -n, sv. I. itr. h. o. s.
1. h vir fl a, bilda hvirflar. 2. vara hetsig,
obetänksam, slarfva. II. tr. svänga omkring,
hvirflande röra, kasta.
– 435 —
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
