Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strudler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Stundenlehrer
437 —
Suchhund
mar igenom, -nlehrer « Stundengeber.
-IS-I plan, m. läsordning. -nrufer, m. en som ropar
ut timmarne. -nsäule, f. milstolpe, -nschlag,
I m. timslag, klockslag. -nuhr,y. ur som blott
har timvisare. -nwelse, adv. timvis, timtals.
I stündilig, a. som räcker en timme, en timmes.
I i sht i «ma., t. ex. dreim tre timmars, -iich, a.
hvar je timme upprepad, t. ex. me Gebete:
bö-I ner för hvar je timme, zwei Pillen: två
; piller hvar je timme.
I Stundung, f. anstånd, uppskof med betalning.
Stupfen, sv. tr. stöta, puffa, knuffa.
I stur, a. stirrande, -en, sv. itr. h. stirra, glo.
I Sturm, -e f, m. 1. storm. 2. tillstånd då man
ej är vid sina sinnen, är utom sig, yrsel.
Im m sein el. einen m haben: hafva en
flors-hufva. 3. stormande, påträngande massa,
svärm, trängsel, buller, väsen, tumult. 4.
alarm, larmsignal, "v blasen: blåsa
larmsignal, läuten: ringa i stormklockan,
klämta. 5. storm, stormning. laufen gegen
ei. auf etw.: löpa till storms mot ngt, ~
blasen: blåsa signal till stormning, -anlauf,
m. stormning, -band, n. hakband, hakrem
på mössor för att de ej skola blåsa af. -bock, m.
murbräcka.
stürm||en, sv. I. itr. 1. h. storma. Mit mder
Hand erobern: taga med storm, blid. in jn
mit Bitten m bestorma ngn med böner. 2.
s. storma fram, rusa, störta. 3. h. rasa,
väsnas. 4. h. ringa i stormklockan, klämta. II.
tr. löpa till storms mot, storma, taga med
storm, -er, -, m. 1. en stormande. 2. en
rasande. 3. ett slags hatt.
Sturmllesbrausen, -estosen, n. stormens brus,
raseri, -fafs, n. vattentunna tili vattenkörning vid
eldsvådor, -fest, -frei, a. Btormfri, omöjlig att
Btorma. -haube,/*. stormhufva, pickelhufva.
StUrmllig, -isch, a. 1. stormig. 2. rasande,
våldsam, häftig.
Sturm||iauf, m. stormlöpning, -riemen, m. —
Sturmband, -voll, a. stormig.
Sturz, -e f, m. 1. häftigt störtande, fall, ras.
Auf einen m austrinken: dricka ur i ett
drag, etw. auf den m thun: brådstörta med
ngt. 2. spillra, -bach, m. nedstörtande,
strid bäck. -bad, n. störtbad, dusch.
Stürze, -n, f. lock.
Sturze|, Stürze!, m. stump, stubbe; skuren
vinranka.
Stürzen, sv. I. itr. s. störta, stupa, falla. II.
itr. S. o. rß. 1. om terrängen: stupa. 2. störta
(sig), kasta sig, rusa. Sich in Schulden m
skuldsätta sig. III. tr. 1. nedstörta, störta.
2. i fallet bryta, afbryta. 3. hvälfva
omkull, slå, slå ut; störta; hvälfva öfver, lägga
på; skofla om.
Sturzllkarren, m. störtkärra, -see, -woge, f.
störtsjö.
Stute, -n, f. sto. -réi, -en,f. stuteri.
Stutz, -e, m. 1. stöt, puff, knuff. Auf den
-v plötsligt. 2. = Stutzen b), -ärmel, m.
ärm-hålk, lösärm. -bart, m. kortklippta
mustascher. -büchse,/. studsare. -degen, m. kort
värja.
Stütze, -n, f. stöd; stötta, stödjepelare.
stutzen, a) sv. I. tr. 1. stubba, skära, klippa
(af). 2. göra i ordning, göra fin, fiffa upp. II.
itr. h. studsa, b) -, m. 1. studsare, a) re filad
kort bössa, b) bordstudsare. 2. ärm-,
byx-hålk.
stützen, sv. tr. stödja, stötta.
Stutzer, -, m. 1. = Stutzen b). 2. snobb, sprätt,
-haft, a. snobbig, snobbaktig. -haftigkeit, f.
— Stutzertum. -Iich, -mälsig = stutzerhaft.
•n, sv. itr. h. vara snobbig, -t[h]üm, n.
snob-beri, snobbaktighet
Stutzllglas, ». glas på låg fot. -handschuh, m.
halfhandske. -ig, a. 1. motspänstig,
halsstarrig, istadig. 2. studsande, haj, häpen,
tveksam. werden durch ei. über el. vor
etw.: studsa vid ngt. -igkeit, f. häpenhet,
tvekan, -kopf, m. hufvud, person med
kortklippt hår. -nase, /*. stubb-, trubbnäsa, -ohr,
n. stubböra. -schwanz, m. stubbsvans, -uhr,
f. bordstudsare.
Styl m. m. se Stil m. m.
Suada, Suade, 0, f. svada, ordsvall.
Sublldiåkonus, ..ni, m. andre komminister,
-hastatiön, -en, f. tvungen auktion,
konkursauktion. -hastieren, sv. tr. å offentlig
(konkurs) auktion försälja, -jékt, -e, n. subjekt
-mifs, a. ödmjuk, underdånig, -mission, -en,
f. 1. underkastelse, förödmjukelse. 2.
utbjudande till entreprenad, -ordinieren, sv.
tr. subordinera, ställa under ngns befäl,
-si-dien, pl. subsidier, -sisténz, 0,f. uppehälle,
bärgning, -sistieren, sv. itr. h. hafva sitt
uppehälle, bärga sig. -skribieren, sv. itr. h.
sub-skribera. -stantlv, -e, -stantivum, -[s], ..ve, n.
substantiv, -stanz, -en, f. substans, ämne.
-Stituieren, sv. tr. Eine Person einer (dat.)
anderen m sätta en person i en annans ställe,
•vemeren, sv. itr. h. Jm m komma ngn till
hjälp.
succedieren, sv. itr. s. Jm m a) efterträda ngn,
b) lyckas för ngn.
Succession, -en, f. följd, arfsföljd, tronföljd.
Succürs, -e, m. hjälp, bistånd.
Such||e, -»,/. spaning, letande, efterforskning,
sökande, spårande, -en, sv. tr. o. itr. h. söka,
leta. Was hast du hier zu mf hvad har du
här att göra ? — Med prep.: etw. an jn ei. jm
m vänta ngt af, hafva ngt otalt med ngn,
das hätte ich nicht hinter ei. in Ihnen
gesucht : det hade jag ej väntat af eder, er
sucht etw. darin, nachlässig gekleidet zu
gehen: han sätter en ära i att gå slarfvigt
klädd, was mag er darunter m hvad kan
han väl ha för mening med det. jfr gesucht.
-er, -, m. 1. sökande. 2. med. sond. -hund, m.
spårhund.
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
