Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Welle
— 507
weit
förr, för detta, -e, -n, /. 1. stund. Eine
ganze ei. geraume ei. lange e ganska länge,
über eine kleine e inom kort, damit hat es
gute e det brådskar icke. 2. långsamhet;
ledsnad. Eile mit e skynda långsamt. 3.
tid, god tid, t. ex. sich e nehmen: taga sig
tid, gifva sig god tid, [bei] nächtlicher e
nattetid, mit der e med tiden, så
småningom. -en, sv. itr. h. dröja, uppehålla sig. -er,
m. enstaka gård, liten by.
Wein, -e, ro. 1. vin. 2. vinrankor, vinstockar.
3. vindrufvor, t. ex. den e lesen: plocka,
skörda vindrufvorna. -arm, a. vinfattig.
-bauer, ro. vinodlare, -beere, /. vindrufva
(bär), -blått, n. vinranksblad. -blume, /.
bou-quet p& viner, -en, sv. itr. h. o. tr. gråta. Um
jn e begråta ngn. -eréi, -en, f. ständigt
gråtande, -erlieh, a. gråtmild, jämmerlig.
Ihm ist e zu Mute: han är gråtfärdig,
-er-lichkeit, /. gråtmild ton, stämning, -garten,
ro. vingård, -gärtner, ro. vingårdsmästare,
-geist, ro. vinsprit, -gelag, n. dryckeslag där
▼in drickes. -geschäft, n. vinaifär, vinhandel,
-grün, a. om vinfat: som fått vinsmak, mistat
träsmaken, -haft, a. vinaktig, vinlik, vin-,
-haus, n. 1. vinkrog. 2. vinfirma, vinaflär.
hügel, ro. vinbärg. -icht, -ig = weinhaft.
-karte, f. vinlista, -kauf, ro. 1. vinköp, inköp
af vin. 2. pengar som erläggas vid ett köps
afslutande. -kühler, ro. vinkylare, -lager, n.
vinlager, vinkällare, -laube, f. af vinrankor
öfverväxt berså. -laune, f. ölsinne, -lese,
f. vinskörd, -leser, ro. drufskördare. -lied,
». dryckessång, -reis, n. vinrankstelning.
•säuerlich, a. vinsyrlig. -säure, f. vinsyra.
-schank, ro. 1. utskänkning af vin. 2.
vinstuga. -schenk, ro. föreståndare för, ägare
af en vinstuga.-schenke,/".vinstuga.-schlauch,
ro. vinsäck; F biid. (vin)drinkare. -Schröter,
ro. vintappare. -schuld, f. vinskuld,
krogskuld. -stein, ro. vinsten, -trunken, a.
drucken, rusig af vin. -wachs, -es, 0, ro.
vinaf-kastning. -wirt[h], ro. värd i en vinstuga,
-zieher, ro. vinodlare,
weis, a. Jm etw. e machen: inbilla ngn ngt. -e,
a) a. vis, klok. b) -»,/. 1. vis, sätt. Aufweiche
ef på hvad sätt? huru? auf keine e på
intet sätt, ingalunda, auf jede ei. alle e
på allt sätt; nach seiner e på sitt vis. 2.
melodi, sång. 3. i sms. -vis, såsom, i form af.
■el, ro. (bi)vise. -en, st. I. tr. 1. visa. Med
prep. jn anjn e visa, hänvisa ngn till ngn;
jn aus der Schule e relegera ngn, aus der
Stadt e förvisa ur staden; etw. von der
Hand, von sich e af slå, ej inlåta sig på
ngt. 2. anvisa. 3. tadla, tillrättavisa. Sich
e lassen: taga reson. II. itr. h. visa, peka.
-er, -, ro. visare, -heit, 0,/. vishet, visdom.
Mit seiner e zu Ende sein: ej kunna reda
sig längre, -lich, adv. visligen.
weifs, I. a. hvit. ~ nähen: sy linnesömnad.
Bild. jn e waschen: rentvå ngn. F eine ee:
ett glas ljust dricka. Das ee im Auge:
hvitögat, das ee im Ei: ägghvitan. II. oböji. ».
hvitt, hvit färg.
weissag||en,* tr. förutsäga, profetera, spå.
-end, a. förutsägande, förutseende,
profetisk. -er, -, ro. siare, -erin, -nen,f. sierska.
-ung, f. förutsägelse, profetia, spådom.
Weifsllanstreichen, n. hvitmening,h vitmålning;
-armig, a. hvitarmad, med hvita armar,
-backen, a. ees Brot: med mjölk bakadt
hvetebröd. -bäcker, ro. fmbagare. -bäckerei,
f. finbageri, -bärt, ro. hvitskäggig person,
gråskägg, -b i er, n. ljust dricka, -blau, a.
ljusblå, -biech, n. ljust bleck, -bleiche,/,
bleke, blekeri. -bröt, n. hvetebröd. -büche,
/. hvitbok. -blichen, -büchen, a. af hvitbok,
hvitboks-. -bunt, a. brokig med hvitt Bom
hufvudfärg. -dorn, ro. hagtorn. -e, 0,/.
hvit-het. -en, sv. I. tr. kvitmåla, -limma, -färga.
II. itr. s. hvitna. -er, -, ro. hvitlimmare.
-fisch, ro. = Weifsling. -fuchs, ro. 1. polar-,
fjällräf. 2. ljus fux.*-gar, a. hvitgarfvad.
-gelb, a. hvitgul, isabellfärgad. -gerber, ro.
hvitgarfvare. -glühend, a. hvitglödgad. -kram,
m. hvita varor, -krämer, ro.
hvitvaruhand-lare. -lich, a. hvitaktig. -ling, -e, ro. hvitfisk,
t sht löja. -näh[l]erin, /. linnesömmerska,
-pappel, /. silfverpoppel. -sieden, tr.
hvit-koka. -tanne, /. silfvergran. -wein, ro. hvitt
vin. -zeug, n. linne.
Weistüm, -er f, n. (uppteckning af)
traditionella lagstadganden.
Weisung, /. I. anvisning, hänvisning,
föreskrift, stadgande, order. 2. tillrättavisning.
weit, a. 1. vid, rymlig, vidsträckt,
vidtom-fattande. ~ offen: vidöppen, des een und
breiten erzählen: orda vidt och bredt; und
so eer: och så vidare, bis auf eeres: tills
vidare, ohne eeres: utan vidare. 2. lång,
t. ex. ein eer Weg. Die Thränen waren
nicht e tårarne voro ej långt borta, wie e
bist, du mit deiner Arbeit ? hur långt har du
hunnit på ditt arbete? es ~ bringen: gå
långt; eer entfernt: längre bort, nicht eer
dulden: ej längre tåla. 3. adv. vida, långt.
So e Sie es für gut finden: om ni så finner
för godt, so e ist es mir gelungen: så långt
har det godt bra för mig, so eich
zurückdenken kann: så långt jag mins tillbaka. 4.
särskilda fall. Die Aug en e aufmachen:
spärra upp ögonen, zwei Meilen e på två mils
afstånd, två mil, so e ist es noch nicht: så
långt, därhän har det ännu ej kommit, es
ist nicht e her mit ihm: det är ej mycket
bevändt med honom, er ist so e genesen,
dafs: han är nu så pass kry, att, das ee
suchen: söka vida fältet, söka komma undan,
taga till benen, schappa, rymma, die Sache
liegt ei, steht noch im een: det är ännu
ingenting bestämdt om den saken, von eem:
«V »■ föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. f har oxnljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
