Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Werwolf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werwolf
Widerreden
Werwolf, m. varulf.
Wesen, -, n. väsen, a) varelse, tillvaro, b) sätt, c)
oväsen. Nicht viel ms von ei. aus ei. um etw.
machen: ej göra mvcket väsen, stor affär af
ngt, sein ^ treiben: drifva sitt spel. -haft, a.
verklig, -heit,/. 1. tillvaro, verklighet. 2.
väsen. -lehre,/, ontologi. -los, a. immateriell,
overklig, -losigkeit, /. overklighet, -sgleich,
a. af samma väsen, -tlich, a. väsentlig,
-tiichkeit, /. väsentlighet, väsentlig sak.
weshalb, adv. 1. (arv. - -) inter. hvarfor. 2. rel.
hvarför, och därför.
Wespe, -n,/. geting, -nnest, n. getingbo,
welsl|halb, -wegen se weshalb, weswegen.
West, -e, m. 1. väst, väster. 2. västanvind.
-e, -n, f. väst. -en, -s, 0, m. väster, -fåle, -n,
m. vestfalare. -fålen, -s, 0, n. npr. Yestfalen.
-fålisch, a. vestfalisk. -Iich, a. västlig, -wärts,
adv. åt väster, -wind, m. västanvind.
weswégen — weshalb.
wett, a. kvitt, -e, -n, f. 1. vad. Eine m
eingehen., schlief sen: slå vad. 2. Um ei. in die
<v i kapp, -eifer, m. täflan, äflan. -eiferer,
m. medtäflare. -eifern,* itr. h. täfla. -eifrerin,
/. medtäflerska. -en, sv. itr. h. o. tr. våga,
slå vad (om), [um] eine Summe: om en
summa, auf etw. (ack.).’ om ngt att det skall
inträffa, auf jn: att ngn skall segra. Zehn
ge-gen eins m hålla tio mot ett.
Wetter, -, I. n. 1. väder. 2. åskväder, oväder.
Alle m! kors för tusan! jetzt ist das m los:
nu är fan lös. 3. grufgas. II. m. vad hållare,
-bericht, m. redogörelse för väder!
eksiakttagel-ser. -bube, m. satans pojke, -dach, n. skjul,
lider, -fahne, /. vindflöjel, -fest, a. som ej
tar intryck af väderleken, härdad mot
förkylning. -glas, n. barometer, -hahn, m.
vindflöjel i form af en tupp. -hart = wetterfest, -keil,
m. åskvigg. -kunde,/ meteorologi, -launisch
= wetterwendisch. -leuchten, I*, itr. h.
blixtra utan att åskan höres. II. W. korilDlixt(ar).
•loch, n. klyfta ur hvilken det ständigt
blåser. -männchen, n. väderspåman (art
hygro-meter). -n, sv. itr. h. 1. opers. åska. Es wettert:
det åskar, åskan går. 2. svära, -nacht,/,
ovädersnatt, -prophet, m. väderspåman,
•säuie, /. skydrag. -schaden, m. af oväder
förorsakad skada, hagelskada. -schirm, m.
paraply, -schlag, m. åskslag, -segen, m.
ovädersbesvärjelse, -seite, /. norra sidan,
-stange, /. åskledare, -stein, m. belemnit.
-strahl, m. åskstråle, blixt. -Sturm, m.
oväder. -verkünder, m. väderspåman. -Wechsel,
m. 1. väderleksombyte. 2. ventilation,
-wen-disch, a. ombytlig, opålitlig, -wölke, /.
o-vädersmoln, åskmoln,
wett||fahren,* itr. s. åka, köra kapp. -fliegen,*
itr. s. flyga kapp. -gesang, m. täflan i sång,
täflingssång, sångarstrid, -kämpf, m.
täf-lingskamp, -strid, täflan. -kämpfer, m.
brottare. -lauf, m. kapplöpning, -laufen,* itr. s.
springa kapp. -läufer, m. kapplöpare,
«rennen, n. kapplöpning, kappränning, -rudern,
1/ itr. s. ro kapp. II. n. kapprodd. -streit,
m. täflingsstrid, täflan.
wetzlien, sv. tr. slipa, bryna, skärpa; reta.
Den Zahn ei. die Zähne gegen jn m sätta sig i
harnesk mot ngn. -stein, m. brynsten.
Whist, -[e]s, 0, n. vist(spel).
Wichs, -es, 0, m. F stor toalett, visitdrägt.
Sich in m setzen ei. werfen: göra sig fin,
kläda sig visitklädd, -bürste,/, blankborste.
-e, -n, /. 1. blanksmörja; polervax,
skägg-vax. 2. F smörj, prygel, -en, sv. tr. 1. blanka,
borsta, polera, vaxa. 2. F pynta. Gewichst:
pyntad, fin, visitklädd. 3. F gifva smörj,
prygla, klå. -iér, -s, m. F skoputsare. -Stiefel,
m. blankstöfvel.
Wicht, -e, m. tomte; sälle, stackare, kräk,
kanal je. -el, -, n. o. m., -eimännchen, n. tomte,
-elzopf = Weichselzopf, -ig, a. vigtig. -igkeit,
/. vigt, betydelse, inflytande, -igmacher,
-igthuer, -, m. en som gör sig vigtig.
-ig-thuerei, -en, f. vigtigt uppträdande, vigtig
min.
Wicke, -n,f. vicka, vicker. In die mn gehen =
in die Pilze gehen, se Pilz.
Wickel, -, m. 1. tåfct, rulle; kring ett ljus vi-
radt papper för att ljuset skall st& stadigt i staken;
linda. 2. nyststjärna. 3. F peruk, kaluf.
Jn beim, m kriegen: taga ngn i kalufven.
-band, n. linda. -frau,/. barnsköterska, -kind,
n. lindebarn, -n, sv. tr. veckla, vira, rulla,
linda, nysta. Biid. sich aus dem Handel m
draga sig ur spelet, -puppe, /. lindedocka
(föreställande ett lindebarn). -SChwanZ, m. zooi.
gripsvans. -tüch, n. blöja, -zeug, n. linddon.
Widder, -, m. 1. gumse, bagge, vädur. 2.
murbräcka; sjö. bagge, ram.
wider, I. prep. med ack. mot. II. adv. 1. se
wieder 2. 2. åter, till gengäld, -bellen, itr. h.
skälla igen; vara uppkäftig, stursk. -Christ,
m. antikrist, -christlich, a.
kristendorns-fiendtlig. -druck, m. mottryck. -fåhren,* itr.
s. vederfaras, blifva till del. -haarig, a.
borstig, motspänstig, halsstarrig, -haken, m.
hulling. -hakig, a. försedd med hulling(ar).
-hall, -hallen se Wieder-, -haltig, a. som gör
motstånd, står emot. -légbär, a. möjlig att
vederlägga, -légen,* tr. vederlägga, -léger,
-, m. vederläggare. -léglich = widerlegbar.
-légung, /. vederläggning. -Iich, a.
vedervärdig, frånstötande, motbjudande,
-iich-keit, /. vedervärdighet. -n, sv. itr. h. vara
motbjudande. Es widert mir ei. ^c mich vor
etw. (dat.): jag känner motvilja för ngt.
-natürlich, a. onaturlig, -part = Gegenpart.
-prall, m. stöt mot ngt, återstudsning. [–rà-t[h]en,*-] {+-rà-
t[h]en,*+} tr. Jm etw. m afråda ngn från ngt.
-rechtlich, a. lagstridig, olaglig, -rechtlich*
keit, /. lagstridighet, olaglighet. -rede, /.
motsägelse, -reden, (rani. ––*), itr. h. mot-
itr. intrauaitirt, rß. r«ü«*!■»»., St. starfei., SP. tf. transitivt T«rb. /i. bar haben, S. bar mn till bi&lpverfc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
