Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wiefern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wiefern
- 512 -
Windklappe
wieférn, adv. ©. konj. In m huruvida, i hvad
mån.
Wiege, -ra,/. vagga, -brett, n. skärbräde,
-mes-ser, n. half rund hackknif. -n, I. st. tr. o. itr.
h. väga. II. sv. tr. vagga, jfr gewiegt,
-nan-gebinde, n. födelsed igsgåfva. -ndruck, ro.
inkunabel, -nfest, n. födelsedag, -nkind, n.
lindebarn, -niied, n. vaggsång, -npferd, ra.
gunghäst,
wiehern, sv. itr. h. gnägga.
Wiese, -re,/, äng. -1, -n,f. vessla. -nglocke,/.
blåklocka, -ngrund, ro. ängsmark, ängar,
-nhaft, fl. ängslik. -nknarre, -nralle, /.,
-n-scharrer, ro., -nschnarre,/., -nschnarrer, ro.
kornknarr. w-nteppich, ro. poet. ängsmatta,
äng. -nwachs — Wieswachs.
wiesig, a. ängslik.
wieso, adv. huru, hur så.
Wieswachs, -es, 0, ro. ängsgräs, ängshö.
wie||viel, a. hur mycken, hur mången, -vi’el[s]te,
a. hvilken i ordningen, -wohl, konj.
ehuru-väl, om också.
Wiking, -er, ro. viking.
wild, I. a. 1. vild. Ein mer: en vilde. 2. s&r.
skilda fall. mer Boden: alf, me Ehe: fritt
äktenskap utan lagliga band, mes Fleisch:
död-kött. II. -[e]s, 0, n. vildt, villebråd, -bad, n.
naturligt mineralbad. -bann, ro. jagträtt.
-braten, ro. stekt vildt. -brei[t], n. vildt,
villebråd. -dieb, ro. tjnfskytt, krypskytt, -dieben,*
itr. h. vara krypskytt, -dieberei, /.
krypskytten. -e, -ra, /. 1. vildhet. 2. vildmark,
-ente, fl. vildand, -énzen, sv. itr. h. smaka,
lukta vildt. -eréi, -era, /. krypskytten,
-e-rer, -, ro. krypskytt, -ern, sv. itr. h. 1.
förvildas. 2. = wildenzen. 3. vara krypskytt,
-erni[f]s, -se, / vildmark, -fang, ro. 1. fångst
af vildt. 2. fångadt djur. 3. ostyring,
vild-basare. -fleisch, ra. vildt. -fremd, a. vildt
främmande, -gans, /. vildgås, -garten, ro.,
-gehege, ra. djurgård, -geschmack, ro. smak
af vildt. -heit,/. vildhet, vild natur, vildt
sätt, vildt tilltag. -hüter, ro. skogvaktare,
-leder, ra. läder af vild boskap, -ling, -e, ro.
1. vildt träd, vild stam. 2. vildt djur. 3.
vilde; rå, ohyfsad människa; vildbasare,
ostyring. -ni[ſ]s, -se,/. 1. vildmark. 2.
vildhet, vildt tillstånd, -dbst, ra. vild frukt,
-park, ro. djurgård, -pret[t] se Wildbret.
-reich, a. rik på vildt. -ruf, ro. 1. lockrop,
lock. 2. lockpipa. -schaden, ro. af vilda djur
förorsakad skada, -schuppen, ro. skjul för
vildt. -schür, fl. päls med hårsidan utåt.
•schütz[e], ro. krypskytt, -schwein, ra.
vildsvin. -stand, ro. vildt i en skog, jagt, -ung,
/. vildmark, -wachsend, a. vild.
Willile[n], -ras, -ra, ro. vilja. Aus freiem mn:
af fri vilja, mit ~ra; med flit, jm zu mn sein:
göra ngn till viljes, mns sein: vara villig.
Um ... mn se um /, 5. -enlos, a. viljelös,
-enlosigkeit, /. viljelöshet, brist på vilja.
-ensbestimmung, fl. testamentarisk
bestämmelse. -ensfreiheit, /. fri vilja, -enskraft,
•ensstärke, /. viljekraft, -entlieh, a. frivillig,
afsigtlig; adv. med flit, af fri vilja, -fahren
Ufr. - - -), sv. itr. h. villfara, göra till viljes,
jm: ngn. -fährig (o.–-), a. villfarig,
beredvillig, villig, tjänstaktig, -fährigkeit, /.
vill-farighet m. m. se «reg. -ig, a. villig. Sich zu
etio. m finden lassen: befinnas, visa sig,
vara villig till ngt. -igen, sv. itr. h. In etw.
(ack.) ~ gå in på, gifva sitt samtycke till
ngt. -igkeit,/. villighet, god vilja, -komm,
-s ei. -era, -era, ro. välkomsthälsning,
väl-komstbägare. -kommen, a. välkommen. Jn
m heifsen: bedja ngn vara välkommen.
Willkür, 0, f. godtycke, godtycklighet,
-herr-schaft,/. godtycklig styrelse, regering,
-herr-scher, ro. godtycklig herskare, despot. -Iich,
a. godtycklig, -lichkeit,/. godtycklighet.
wimmlielp, sv. itr. h. vimla, -erer, -, ro. en som
jämrar sig, kvider, -ern, sv. itr. h. jämra
sig, kvida, tjuta.
Wimp||el, m. vimpel, -ein, sv. itr. h. fladdra,
flyga, -er, -ra, /., -erhaar, ra. ögonhår, -ern,
sv. I. itr. h. blinka. II. tr. Gewimpert:
försedd med ögonhår.
Wind, -e, ro. 1. vind, blåst, väder. Es geht ein
starker m det blåser starkt; sjö. bei dem
me: bidevind, vor dem me: fördevind; bei
m und Wetter: i ur och skur. Biid. ~ von
etw. bekommen: få nys om ngt, das ist in
den m geredet: det är att tala för döfva
öron, etw. in den m schlagen: slå bort, ej
bry sig om ngt, m machen: prata i vädret,
skräfla, das ist lauter m det är bara prat.
Jäg. im me suchen: vädra. 2. jäg. väderkorn,
-beutel, ro. vindböjtel. -beutelei, -era,/,
vind-böjtelaktigt sätt, skräfvel; svindleri.
-beuteln,* sv. itr. h. uppföra sig som en vindböjtel,
skräfla. -blume, fl. hvitsippa. -bruch, ro. 1.
vindfälle. 2. med. väderbråck. -büchse, /.
väderbössa, -dürr, a. 1. lufttorkad, torkad
af blåsten. 2. utmagrad, spinkig, -a, -»,/•
1. bot. vinda (Convolvulus). 2. nystvinda. 3.
tekn. vindspel, -ei, ra. vindägg, -ei, -ra, /.
linda. -elkind, ra. lindebarn, -ein, sv. tr.
linda. -eiweich, a. F jn m schlagen: göra mos
af ngn. -en, I. sv. itr. h. 1. opers. Es windet:
det blåser. 2. vädra. II. st. tr. 1. slingra. 2.
nysta, vira, veckla. 3. binda, t. ex. Kränze.
4. vrida. 5. vinda, hissa. III. st. rfl. 1.
slingra sig. 2. Sich durch etw. m tränga sig gnm
ngt. -eseile, -esschnelligkeit, /. vindens
hastighet. -fahne,/. vindflöjel, -fall, ro.
vindfälle. -fang, ro. 1. vindfång. 2. utbyggnad
framför en dörr. -frei, a. skyddad för
vinden. -fuchtel, /. solfjäder, -hetze, f.,
-hetzen, ra. jagt med vindthundar. -hund, ro. 1.
vindthund. 2. vindböjtel. -ig, a. blåsig,
luftig, lätt, opålitlig, -igkeit,/. opålitlighet,
lättsinne, -isch, a. vind, sned. -klappe,/.
Itr. intransitivt, rfl. reflexirt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
