Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wirtschaften ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wirtschaften
— 514 —
wohl
värdshusrörelse; hushåll. 2. väsen,
tillställning, buller, lif, välde, -en, sv. itr. h. 1.
hushålla. 2. drifva värdshusrörelse. 3. väsnas,
lefva. -er, -, ro. 1. hushållare. 2. förvaltare,
inspektor, -erin, -raera,/. hushållerska. -Iich,
a. 1. tillhörande (landt)hushållningen.
Gebäude: ekonomibyggnader. 2.
hushålls-aktig. -lichkeit, / hushållsaktighet.
-sauf-seher, ro. förvaltare, inspektor, -sgebäude,
n. ekonomibyggnad, -sschrank, ro. matskåp.
Wirtsilhaus, n. värdshus, -leute, pl. värdfolk,
-stuhe, /. skänkrum. -tafel, -tisch, ro.
värdens bord, table d’höte.
Wisch, -e, ro. sudd, viska, torklapp, -en, sv. I.
tr. 1. torka, viska, torka af; sudda. Sich
(dat.) den Mund ~ torka sig om munnen. 2.
stompera. II. itr. s. slinka, smyga sig,
krypa. -er, -, m. 1. stomp. 2. visk, viskare. 3.
F tillrättavisning, skrapa, -iwaschi, -[s], 0,
n. — Wischwasch. -lappen, ro. torklapp,
disktrasa. -papier, ra. papper att torka med,
pap-perssudd. -töch, ra. torklapp, damhandduk,
-wasch, -es, 0, ro. smörja, gallimatias,
slad-der.
Wisent, -e ei. -s, ro. bisonoxe.
Wismut[h], -[e]s, 0, ro. o. ra. vismut.
Wispllei, -, ro. vispel (= «4 Scheffel). -ein, -ern,
sv. itr. h. hviska, susa.
wifsilbär, a. möjlig att veta. -bedürfni[f]s, ra.
behof af vetande, -begier[de], /.
vetgirighet. -begierig, a. vetgirig,
wissen, I. oreg. tr. veta, veta om, känna,
känna till. Über, um, von etw. ~ veta om,
känna till ngt, nicht daſs ich wüfste ei. da/s
ich nicht wüfste: ej såvidt jag vet, damit
du es nur weifst: så mycket du vet, jm etw.
zu m thun: låta ngn veta ngt, etw. zu ~
bekommen : få veta ngt, etw. auf jn ~ veta
ngt om ngn, jm Dank m vara ngn tacksam,
ich weifs die Zeit nicht, dafs er hier
gewesen ist: det är en hel evighet, sedan han
senast var här, man will dafs: det påstås,
att, sich viel mite i. auf etw. m vara morsk
öfver ngt, von etw. nicht ~ wollen: ej vilja veta
af ngt. II. -s, 0, ra. 1. vetande. Mit ~ und
Willen: med vett och vilja, roeiraes^vs: såvidt jag
vet. 2. vetskap, -schaft, f. 1. vetenskap. 2.
kunskap. 3. vetskap, kännedom, -schafter,
-, ro. vetenskapsman, lärd. -schaftler, ro.
inbillad lärd, lärd pedant, -schaftlich, a.
vetenskaplig. -Schädlichkeit, f.
vetenskaplighet. -sdrang, ro. kunskapstörst, -sdünkel,
ro. lärdomshögfärd, -sdurst, ro.
kunskapstörst.-squalm,ro. vetandets, grubblets kvalm,
-swört[h], -swürdig, a. märkvärdig,
intressant. -swürdipkeit,/. märkvärdighet, -tlich,
a. medveten, afsigtlig; adr. veterligen.
Wit||frau, -ib, -e, f. enkefru, enka. -mann, m.
enkeman, enkling.
witt||ern, sv. itr. h. ©. tr. 1. opers. Es wittert
schön: det är vackert väder. 2. oper*. åska.
3. vädra, lukta, spåra, -erung, f. 1.
väderlek. 2. jäg. a) väderkorn, b) lukt efter djur, c)
vittring, -erungskunde, -erungslehre,/.
meteorologi. -frau se Witfrau.
Wit||thum se Wittum, -tib se Witib. -töm, n.
lif-ränta åt enka, enkemedel, lifgeding,
enke-säte.
Wit[t]we, -ra, f. enka. -ngehalt, ra. o. ro. (enke-)
pension, -njahr, ra. enkår, a) sorgår, b)
nåd-år. -nschaft, /. enkestånd. -nschatz, ro. =
Wittum, -nsitz, ro. enkesäte. -nstand, ro.
enkestånd. -nt[h]üm, ra. enkestånd. -r, -, ro.
enkling. -rschaft, f., -rt[h]üm, ra.
enklings-stånd.
Witz, -e, ro. kvickhet, vits, skämt. machen
ei. reif sen: vitsa, säga kvickheter, vara
kvick, F das ist ja eben der ~ det är just
saken det. -blått, ra. skämtblad. -bold, ro.
vitsare, skämtare, -eiéi, -era, f. idkeligt,
dumt vitsande, dum vits. -ein, sv. itr. h.
. söka efter kvickheter, vitsa. -en se vntzigen.
-funke, ro. snillegnista, -ig, a. kvick, -igen,
SV. tr. Jn m göra ngn klok, så att han en annan
gång aktar sig. Gewitzigt: varnad, bränd,
förståndig. -kopf, ro. kvickhufvud. -ler, -, -ling,
-e, ro. dålig vitsare. -reifser = Witzbold.
wo, I. adv. 1. hvar, hvarest, där, som, då.
Von m hvarifrån. ~ werde ich so dumm
sein: så dum är jag inte, ach m! tro icke
det! visst inte! 2. någonstädes. II. konj.
såvida, om. -béi, adv. hvarvid, hvar.
Woche, -ra, f. 1. vecka. 2. pi. ~ra: barnsäng.
-nbesQch, ro. barnsängsvisit, -nbett, ra.
barnsäng. -nblatt, ra. veckoblad, -ngeld, ra.
veckopengar, veckolön, -nkind, ra. nyfödd, -nkleid,
ra. hvardagsdrägt. -nlang, adv. hela veckor
(igenom), -nmarkt, ro. torgdag. -nprediger,
ro. veckopredikant, -npredigt, f.
veckopredikan. -nweise, adv. veckotals, -ntag, ro.
hvardag, söckendag.
wöch||entlich, a. (återkommande) hvarje
vecka, en gång i veckan, alla veckor, vecko-.
-ner, -, ro. veckohafvande. -nerin, -raera,/1.
barnsängskvinna.
Wocken - Rocken 1—3.
Wodan, -s, 0, ro. npr. Oden.
wo||durch, adv. hvarigenom. -férn, konj.
såvida, om, huruvida, -fur, adv. för hvad, för
hvilket, för hvem, hvartill.
Woge, -ra,/, våg, bölja.
wogégen, adv. hvaremot, mot hvad, hvilket.
wog||en, sv. itr. h. 1. gå i vågor, bölja, svalla.
2. simma, gunga på vågor, -engetöse, ra.
vågornas brus. -enhaft, a., -enweise, adv., -ig,
a. böljande, i vågor,
wollhér, adv. hvarifrån. -hin, adv. hvart,
hvart-hän, dit. -hingégen, adv. o. konj. hvaremot,
medan, -hinter, adv. bakom hvad, bakom
hvilket, hvar, hvarest.
wohl, I. a. i sht adv. väl, bra. Sichfs sein
lassen: göra sig goddagar, sköta sig, taga
"w =■ föregiend» uppslagsord. * äkta »ms. 0 saknar plur. f har omljud, F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
