Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wirtschaften ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rohlachtbar
— 515 —
wonach
sig god tid, ~ oder übel: med eller mot sin
(din o. ». t.) vilja, es thut mir e det gör mig
godt, mir ist am esten: jag mår bäst,
wünsche e zu schlafen! sof godt! II. itj. väl,
hell, godt. III. -[e]s, 0, n. väl, bästa,
välfärd. Auf Ihr e! skål! lycka till! -achtbär,
a. välaktad. -ån, I. adv. friskt, dugtigt,
muntert. II. itj. välan, -anständig, a.
anständig. -anständigkeit,/. anständighet, -åuf,
I. adv. e sein: vara kry, vid godt mod. II.
itj. välan, lycka till. -bedacht, I. m. mogen
öfverläggning. II. arv. -bedächtig, a.
välbetänkt, öfverlagd. -befinden, n.
välbefinnande. -befugt, a. väl, fullt befogad, -begäbt, a.
begåfvad. -begütert, a. i goda
omständigheter, välmående, -behagen, n. välbehag,
-behalten, a. välbehållen. -beleibt, a. korpulent,
-beleibtheit, f. korpulens, -beschaffen, a. i
godt stånd, -bestallt, a. välbestäld. -edel, a.
högädel, välboren, -ehrwürden, oböji. /.
hög-vördighet. -ehrwürdig, a. högvördig.
-erfahren, a. väl förfaren, -ergeh[e]n, n. välgång,
-fahrt,/, välfärd, -feil, a. billig, een Kaufs:
för godt köp. -feilheit, /. billighet, godt
pris. -geartet, a. välartad, -gebaut, a.
väl-bygd. -gebildet, a. välbildad. -geboren, a.
högädel. -gefallen, n. välbehag, behag, nöje,
förnöjelse, -gefällig, a. behaglig, vänlig,
-ge-fühl, n. känsla af välbehag, -gemeint, a.
välment. -gemut[h], a. vid godt. mod, glad,
förnöjd, -genährt, a. välfödd, -geneigt, a.
böjd, fallen, -geruch, m. vällukt, -geschmack,
m. smaklighet, god smak. -gesinnt, a.
välsinnad. -gesittet, a. väluppfostrad, sedig,
sedesam, -gestalt[et], o. välbildad.
-getroffen, a. väl träffad, lyckad, -gewogen, a. (väl)
bevågen. -gewogenheit, /. bevågenhet,
»habend, a. välmående, -habenheit,/. välmåga,
-häbig, a. välmående, -ig, a. behaglig,
tref-lig, angenäm, -klang, m. välklang, välljud,
-klingend, a. välklingande, välljudande. -laut,
m. välljud, -leben, n. vällefnad. -löblich, a.
välloflig. -lust se Wollust, -meinend, a.
välmenande. -redend, a. vältalig, -redenheit,
/. vältalighet, -riechend, a. välluktande.
-schmeckend, a. välsmakande, -sein, n.
välbefinnande. -stand, m. välstånd, -that, /.
välgärning, -thäter, m. välgörare, -thäterin,
-nen, /. välgörarinna. -thätig, a. välgörande,
-thätigkeit, fl. välgörenhet, -thuend, a.
välgörande. -thun, itr. h. göra godt, vara
välgörande. -verdient, a. välförtjänt, -verhalten,
n. välförhållande, -weise, a. välvis. -weislich,
adv. välvisligen. -wollen, I. itr. Ji. Jm e
vilja ngn väl. II. n. välvilja, -wollend, a.
välvillig.
wohn||bär, a. beboelig. -barkeit, /.
beboelig-het, beboeligt skick, -en, sv. itr. h. bo.
-ge-bäude, n. boningshus, -haft, a. bofast,
boende. -haus, boningshus, -lich, a. bekväm,
treflig, -lichkeit, /. bekvämlighet, -ort, ro.
boningsort, -sitz, ro. hemvist. -Stube, /.
boningsrum. -ung, /. 1. boning, bostad. 2.
våning. -ungsanzeiger, ro. hyresannonsblad,
hyreslista. -zimmer, n. hvardagsrum,
boningsrum. -zins, ro. hyra.
WOl se wohl.
wölb||en, sv. tr. hvälfva. -ung,/, hvälfning,
hvalf.
Wolf, -e f, ro. varg. ordspr. mit den Wölfen
mufs man heulen: man måste tjuta med
ulfvarne, måste taga seden dit man
kommer.
Wölf||in, -nen, f. varghona, -isch, a. varglik.
Wolfsllärt, fl. 1. vargart. 2. vargnatur, -eisen,
n. vargsax. -hunger, ro. stark hunger,
glupskhet. -milch,/. 1. vargmjölk. 2. bot. törel
(Euphorbia).
Wolke, -n, /. dim. t, moln, sky.
wölken, sv. I. tr. öfverdraga med moln.
Gewölkt: mulen. II. arv. wölken, rfl. mulna.
wolkenilån, adv. mot skyarne, mot himlen,
-ärtig, a. molnlik. -bruch, ro. skyfall, -haft,
o. molnlik. -himmel, ro. molnbetäckt
himmel. -höch, a. skyhög, -leer, -los, a.
molnfri. -säule,/. molnstod.
wolkig, a. 1. molnlik. 2. mulen.
Wollt|e, -ra, fl. ull; ylle. Biid. in der e sitzen:
sitta i goda omständigheter, ~ lassen
mus-sen: få släppa till skinnet, få sitta emellan,
viel Geschrei und wenig e mycket af
munnen och litet af ullen, in der e gefärbt:
äkta, pålitlig, -en, I. a. yllen, af ylle, ylle-.
II. oreg. tr. o. itr. h. 1. vilja. Etw. gethan
wissen e vilja att ngt sker, so Gott will:
om Gud så vill. 2. måste, t. ex. diese Sache
will mit Klugheit ausgeführt werden. 3.
skola, t. ex. was das nur werden will: hvad
skall det väl bli af, wie wollte das euch zu
Ohren kommen? huru skulle det (kunna)
komma till edra öron? dich will ich! jag
skall hjälpa dig, jag! 4. hålla på att, t. ex.
er wollte sterben: han höll på att dö, låg
på dödsbädden. 5. särskilda ſaii. Ich will mich
geirrt haben: jag må, kan hafva misstagit
mig, låt vara att jag misstagit mig, nähere
Erkundigungen wolle man einholen bei:
närmare upplysningar (behagade man
inhämta) hos, mir will scheinen: det synes,
förefaller mig, wir e sehen: vi få se, ich will
nichts gehört haben: jag har (l&tsar som om jag)
ingenting hört, ich will nichts gesagt
haben: jag har ingenting sagt, er will es selbst
gesehen haben: han påstår sig, tror sig själf
hafva sett det, dem sei wie ihm wolle:
därmed må vara huru som hälst. -enwa[a]re,
/. yllevara. -enzeug, n. ylletyg, -garn, n.
ullgarn, -haar, ». ullhår, -icht, -ig, a. 1.
ullig. 2. ullaktig, ullartad. -reich, a. ullrik.
Wollllust, fl. vällust, sinlighet -lüstig, a.
vällustig, sinlig. -lüstling, -e, ro. vällusting.
wo||mit, adv. hvarmed, -nach, adv. hvarefter.
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
