Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra för första gången, samt voro uppfostrade
under olika omständigheter och bildningsgrad; men i
hjertats renhet och godhet voro de jemnlikar och
förstodo derföre hvarandra.
Den fremmande qvinnan var nyligen gift med en
idog handtverkare. Det var således ganska ringa hvad
hon kunde göra för den nödlidande; men dock
tillräckligt, för att hjelpa Clara med sjukvården, som
härigenom kunde åter börja med de fina broderiarbeten,
hvarmed hon hittills lyckats försörja sig och barnen.
Småningom förbättrades deras helsotillstånd, och de
små bleka ansigtena logo så uppmuntrande mot den
sorgsna modren, som ville de säga: »för oss skall du
ej längre vara orolig och bekymrad».
Snart hade Clara den glädjen att se dem under
muntra upptåg och skratt tumla omkring, medan hon
arbetade och hon tyckte att arbetet gick lättare än
förut. Väl kunde de små helt skälmskt gömma undan
garn och broderi, men den lyckliga modren hade ej
hjerta att banna dem. Hon kunde blott under
glädjetårar tacka Gud i sitt hjerta, för det hon fått behålla
de kära odygdspåsarne.
Sedan barnen gått till ro, kunde Clara sitta flera
timmar vid den brinnande lampan, och medan nålen
framtrollade de färgrikaste blommor ilade hennes tankar
till flydda tiders minnen.
Och nu tillåta vi oss med några ord redogöra för
dessa minnen.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
