Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försörja och sköta så många små barn. I afton skall
jag afhemta dig — tillade hon, nickande med hufvudet.
Jag trodde mig drömma, så underlig blef jag till
mods.
Morbror var mycket vänlig, sade att en oförväntad
lycka händt mig och att jag kunde tacka Gud, för jag
fick komma till en så god och hederlig menniska.
Derpå hjelpte han mig, att i ett knyte sammanpacka mina
tillhörigheter, kysste mig på pannan och bad mig ofta
titta in.
Redan flera timmar hade jag varit i ordning och
väntat på jungfru Lona. Slutligen kom hon.
Förande mig vid handen, gingo vi trenne trappor
upp. Derpå öppnade hon en liten dörr och bad mig
stiga in.
Betagen af utomordentlig förvåning stadnade jag.
Aldrig någonsin hade jag sett maken till herrlighet.
Mina slägtingar bodde på nedra botten, der vi blott
hade ett mörkt och ruskigt rum, hvilket blef ännu
mörkare och ruskigare genom de många omgifvande
höga husen. Redan länge hade vi haft skymning och
här uppe var full och solig dag. Rummet var
ljustapetseradt och aftonsolen sken så vackert in genom de
blanka fönsterrutorna och förlänade de hvita, renstärkta
gardinerna och sängomhänget en röd färgskiftning. I
fönstret voro en mängd blomkrukor och hela rummet
uppfylldes af reseda- och rosendoft. Vid fönstret stod
ett måladt bord, på hvilket en fin serviett var utbredd,
och stoppade stolar med röda öfverdrag voro i sträng,
orubblig ordning uppradade kring väggarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
