Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbetala en liten årlig pension, hvilken vid föräldrarnes
frånfälle öfvergått till deras enda, ogifta dotter.
Härigenom hade Lona alltid haft ett sorgfritt
lifsuppehälle, samt till och med kunnat lägga något
afsides; ty hon var af naturen sparsam och hade få behof.
Denna pension bestämde hon för min uppfostran.
Rektor M. var icke rik och hade nyligen gift sig,
då jungfru Lona första gången besökte honom. Likväl
erbjöd han sig att emottaga mig som frielev, men
härom ville Lona icke höra talas. Hon menade, att också
hon ville ha sin andel i min uppfostran:
— Skänk ni honom lärdom — tillade hon — så
skänker jag honom födan; ty den penningsumma jag
årligen kan erlägga, vet jag är otillräcklig och kan
blott förslå till detta sednare. Tro ej heller att jag
gör någon stor uppoffring härvidlag; mina årslånga
besparingar räcka till åt mig; för resten är jag frisk och
sund. Det är orätt af mig att ständigt ligga på
latsidan, då jag både kan sy och spinna.
Och dervid förblef det.
Men jag skyndade hastigt bort från min intagande
fästmös sida. Med brådskande steg ilade jag öfver de
många gator, som skilde mig från det mörka hus, der
min fostermor fortfarande hade sin lilla trefliga bostad.
Uppkommen i det gamla, kära och välkända
rummet, kastade jag armarne, likasom då jag var barn,
om hennes hals och hviskade under tårar: att jag kände
allt och visste nu hvilka uppoffringar hon gjort, för att
låta främlingen, som hon upptagit till sitt hjertas barn,
få den uppfostran hon bestämt åt honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
