Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har genomströfvat parken och gått öfver
spången, som ligger tvärs öfver den brusande bäcken,
hvilken jag, som sexårig pilt, för första gången besteg.
Huru klappade och svällde icke då mitt hjerta af
stolthet, när jag lyckligen öfverkommen såg mig tillbaka.
Ingen härförare kunde vara nöjdare med sin största
hjeltebragd.
Äfven har jag stått lutad öfver den dansande
forsen, uti hvilken jag så ofta speglade mig. Huru
bizzarra, huru förändrade återgåfvos ej af det lekande
vattnet, den fordne gossens drag!
På samma höjd under de lummiga björkarne har
jag hvilat, der jag som yngling drömde min första dröm
om ära och rykte, samt huru en beundrande efterverld
skulle räkna mitt namn bland dess utmärktaste
konstnärers. Min äregirighet är mättad; redan samtiden
erkänner mig som en utmärkt målare.
Jag är oberoende och fri; men detta oberoende
och denna frihet plågar mig. Jag skulle önska att ha
brottats med svårigheter och öfvervunnit dem. Det är
tungt att vara ett lyckans skötebarn, och ändå ... ej
vara lycklig!
Huru ensam känner jag mig icke, och huru öde
förefaller mig ej fädernehemmet; ty jag kan med skäl
knappast räkna faster Malla och hennes uppasserska
som lefvande varelser, så etheriska se de redan ut,
och så rädda äro de att förorsaka det ringaste buller.
Det är blott mina egna knarrande steg, som genljuda i
de stora rummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
