Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckt sitt insegel ... ha, ha, ha, hvad jag är glad att
slippa höra alla dessa förträffligheter oupphörligt
upprepade ... man kan ledsna vid det som är bättre. Och
huru egenkär sedan ...
— Egenkär tror jag icke han är — afbröt henne
nu en mild, halfhög stämma, vid hvars ljud jag
ovilkorligen spratt till.
— Jaså, mamsell visdom, hvad är han då?—inföll
Jenny helt ifrigt. — Är icke den egenkär, som knappast
har gjort några få fjät på konstnärsbanan, redan talar
om sina förhoppningar, sina blifvande arbeten, utländska
resor, ja till och med sitt artistiska rykte?
— Detta är icke egenkärlek — återtog samma
melodiska stämma — Det är den inneboende
snillekraften, som uttalar sig. En sådan person får man ej
bedöma på vanligt sätt ... Han vore icke född till
konstnär, om han ej hade fullt medvetande af sin
outvecklade, men mäktiga talang och ...
Jag hörde knappast de andra flickornas klingande
skratt, som härvid afbröt Elins försvarstal, hvilket en
lång stund sedan jag var inkommen i mitt rum genljöd
i mitt hjerta. Huru gerna hade jag ej velat sluta den
hulda försvarerskan till mitt klappande bröst. Jag
kände mig stolt och glad som en gud, öfver att på
detta sätt vara uppskattad af henne. Den unga
flickans förtroendefulla tillit, likasom stadfästade mina egna
högt sträfvande förhoppningar.
Då jag sednare på aftonen sammanträffade med
familjen, kunde jag ej underlåta att sända Elin en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
