- Project Runeberg -  Tio skizzer och noveller af Sylvia /
151

(1865) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ja, morbror var mig härvid behjelplig, sedan
jag uppriktigt omtalat vår kärlek, samt omöjligheten af
att kunna tillhöra hvarandra. Jag lyckades få plats hos
en förnäm engelsk dam, som några år bott i Stockholm.

— Hvarföre gifte du dig? Tänk om den allgode
försynen icke gjort dig till enka... så hade både ditt
och mitt lif förflutit, utan den ringaste skymt af lycka!
— sade jag till hälften förebrående.

Hon blickade förvånad på mig, derpå smålog hon
helt skälmskt, under det en brännande rodnad betäckte
kinder, panna och hals.

— Ah, min herre! Ni tror mig vara den rika
enkan ... men detta är ett stort misstag. Jag är samma
lilla obetydliga och fattiga Elin Krohn, som du förr en
gång sade dig älska högre än allt annat på jorden.

Med ord kan jag ej beskrifva hvad jag nu kände.
Hon var min, och hade aldrig tillhört någon annan ...
Ingen beräkning, intet begär efter rikedom hade frestat
henne att afvika från sin första kärlek ... lika trofast
som jag, hade hon bevarat den i sitt hjerta!

— Men brefvet, — stammade jag, — du skref ju
till din moster, det du stod i begrepp att gifta dig med
en gammal, rik militär.

— Ja, det är sannt ... jag stod i begrepp, men
saknade mod att fullborda det vigtiga steget. Jag
föredrog att behålla min plats som sällskap och gouvernant
hos mrs Milford, och hon har städse behandlat mig med
ömhet och vänskap. Och nu ... är ju allt klart
emellan oss.

— Vi äro ett lif, en själ, — hviskade jag berusad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:25:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tsonas/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free