- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
88

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensamma, då böljade Inga Persdotter att tala,
och de första ord hon yttrade till sonhustun,
voro dessa:

»Nu vet vi, vad det är, vi ha att tacka dig för.»

Så slutade släktmötet på Möllinge gård, och
först dagen därpå gick Inga Persdotter bittida
hem till sitt. Nils följde henne åt, och båda veko
av på den gångstig, vilken på andra sidan om ån
viker av ifrån stora landsvägen.

Denna stig går i en krok runt omkring byn
och följer sedan stora landsvägen, dock på lagom
stort avstånd, för att de, vilka där vandra fram,
icke behöva bliva sedda från densamma. Denna
stig hade Inga Persdotter och hennes son redan
mer än en gång gått. De följde den ofta, och
när stigen sänkte sig, så att backsluttningen dolde
dem för andra, stannade de för att samtala. Så
fortsatte de åter under de låga, mörka tallarna,
vilkas barr dröpo i tnorgonsolen efter den
föregående nattens regn.

»Jag tror, det syns nu», sade Inga Persdotter,
»vilken hustru du har. Ingen hjälp får du av
hennes rika släkt, och ingen vill hon skaffa dig.»

»Jag vånnar, jag vore långt härifrån»,
genmälde Nils.

»Det vore nog bäst för dig», svarade den
andra. »Du är vek och vågar intet. Varför är
det inte jag, som är man, och du, som är kvinna?»

Hon stannade framför honom och såg sig
omkring för att övertyga sig om, att ingen lade
märke till dem. Då log hon tyst, och hennes
näsvingar skälvde.

»Då skulle du ha lockat mig, och jag skulle
ha följt dig», fortfor Inga. »Men sedan skulle
jag ha tagit makten och visat, att jag var man.»

»Tig, mor», sade Nils, »tig och låt mig vara.»

Han vände sig ifrån henne och gick långsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free