- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
118

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allt vad jag var rädd för, när jag såg henne först,
var ingen inbillning. Ty allt vad jag då kände
var verklighet, och värre än jag ens kunde inbilla
mig. Men all den vishet, människor talade till
mig, att jag skulle vänta och tåla mig, och att
kanske allt icke var så svårt, det var ingen vishet,
det var bara lösa ord och prat, sådant som
människor tala, när de icke vilja erkänna sanningen.
Nu har Nils kysst mig, och han är min. Jag själv
har sett i hans ögon, att han skulle vilja som
jag, om han bara kunde och tordes. Och nu hatar
jag henne, så, som hon hatar mig. Det finns inte
det onda, jag icke skulle vilja göra henne och se
henne lida. Gud hjälpe mig, att jag säger så om
Nils moder. Men hon är icke bättre värd.»

Så gingo Elins tankar, allt sedan hon börjat
hoppas att vinna sin man, i en ny fåra.
Härigenom blev hon djärvare och mindre skygg. Även
inom hennes ödmjuka natur vaknade känslan av
egen rätt. Och när hon såg Nils och den andra
byta hemliga miner och stänga sig inne som förr,
fruktade hon icke längre, utan hon blev vred och
fick lust att kämpa för sitt eget, och det, vilket
hon kände var hennes rätt.

Inga Persdotter märkte också, att någon
förändring hade inträtt med sonhustrun. Hennes
ögon gingo från Nils till Elin, som ville hon
utforska, vad som hänt, och hon såg, att Nils
icke längre var så fri, som hon ville hava honom.
Därav blev hon orolig, och hennes inre kom i
uppror. När hon stängt in sig med Nils i
kammaren, lyssnade Elin på dem. Hon kunde ej
urskilja orden. Men hon hörde, att Inga
Persdotter var vred, bannade och svor, samt att Nils
icke kunde försvara sig.

Då kände Elin, att vreden steg inom henne
och måste ha luft. Och hon gick ut på gården
samt satte sig där på trappan och väntade. Från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free