- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
119

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna plats kunde hon se bort mot sitt gamla
hem. Där borta över staketet följde hon med
ögonen vägen, vilken hon en gång i så tunga
tankar hade gått. Elin tänkte på allt, vad hon
utstått, sedan hon första gången grät över
brudkronan, och ända till denna dag. Hon tänkte på
alla de tårar, hon fällt, och visste, att ingen kunde
räkna dem. Även kom hon ihåg, att hon velat
vara god, att hon fallit undan och aldrig satt
hårt emot hårt. På allt detta tänkte Elin, och
hon undrade över, att hon själv nu kände sig
så beslutsam och hård, och att hon icke längre
ville gråta.

»Det har blivit för mycket», tänkte hon. »Nu
bär jag det icke längre.»

Då hörde hon från vägen ljudet av ett
handklaver, som spelade en glad marsch. Det var
ungdom, som var ute och roade sig. Muntra,
klara röster hördes närma sig. De dämpades en
stund av byggnaderna, som lågo emellan, hördes
så återigen och drogo förbi. Över dem alla klang
låten från handklaveret.

Då mindes Elin, att det var söndagsafton.

»Hon ämnar gå i morgon», tänkte Elin vidare.
»Men dessförinnan skall hon ha talat med mig.»

Blott på detta enda tänkte hon. Allt annat
gled henne förbi, rörde henne ej. Det fanns
icke ens till.

»Det har blivit för mycket», mumlade hennes
läppar.

Då hörde hon Nils komma inifrån köket och
gå henne förbi. Men hon rörde sig ej ur stället;
när hon hörde honom, såg hon icke ens upp,
tänkte blott på det, som nu skulle komma.

»Sitter du här?» hörde hon Nils säga nedifrån
gården.

»Ja», sade Elin trotsigt och reste sig.

Nils ryggade. Så hade han aldrig trott, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free