- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
139

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Först när hon kom ut på andra sidan byn
och kunde gömma sig under skogsstigens låga
tallar, saktade hon sina steg. »Nu behöver jag
inte oftare gå denna vägen», sade hon för sig
själv. »Mor dör snart, och då behöver ingen
bära mat till henne längre.» Som hon tänkte så,
blickade hon ned från den låga backen, där hon
aftonen förut sett ljusen slockna i byn. Nu fanns
där ingenting att se. Nu sken solen, och över
ängarna skingrades den gråvita dimman.

Inga Persdotter tänkte på det, som skett, och
fann ingenting, som hon ville ändra eller göra
annorlunda.

Ensam var hon, och runt omkring henne var
tyst.

Sakta gick hon fram mot det låga huset, i
vilkets ena länga modern, Karna Andersdotter,
bodde. Där bultade hon på dörren, och modern
släppte henne in. Inga frågor gjorde den gamla,
och ingen upplysning lämnade dottern. Men när
Inga Persdotter fått eld i spiseln, tog hon fram
en snara, som hon under sjalen haft lindad om
sitt liv, och brände den där.

Sedan kokade hon mat och åt. Och när
hennes våldsamma hunger var stillad, letade hon
åter fram den gråa kjolen, på vilken hon
föregående afton arbetat, och började sy. Hela
förmiddagen arbetade hon, och varje timme väntade
hon att få höra budskapet om Elin 01asdotters
död.

Elins lik låg fullt påklätt i den låga
källaren. Huvudet med märket efter det tunga slaget
låg pressat mot ett järnbandat drickesankare, och
ena foten vilade mot det nedersta trappsteget.

Ensam i de tomma rummen gick Nils
Tufvesson, tänka kunde han icke, allt omkring och inom
honom hade karaktären av något skugglikt och
overkligt. Nils kunde icke fatta, att allt var så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free