- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
177

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satt han på sin stol, och den breda underläppen
sköt fram över hakskägget. I denna stund visste
han, vad han ville göra, och hur han skulle sköta
sin sak.

Nils stod stum och kunde ej vända sina ögon
från Elins fader. Utan att han flyttade sin blick
märkte han, att alla i rummet voro högtidsklädda,
samt att han själv glömt påtaga kyrkrocken, när
han for till prästen.

»De ha kommit för att döma mig», tänkte han
än en gång.

Då bröt Ola Persson tystnaden.

»Sätt dig, Nils», sade han kärvt.

Nils satte sig tafatt och rädd, som hade han
egentligen bort förbliva stående. Åter hördes uret,
som med hackiga knäppar berättade för alla, att
tiden gick.

»Vi har tänkt som så», började omsider Ola
Persson, »att när det nu dröjt med begravningen,
ville vi alla se Elin, innan kistan spikas igen.
Och vi ha väntat, till dess att du kom, därför
att du skulle kunna vara med. Du, som var
hennes man, är ju ändå den första i sorgen.»

När Ola Persson sagt detta, blev, det åter
tyst, och ingen visste, vad som nu skulle följa,
förrän nämndeman åter tog ordet och yttrade:

»Det finns väl ändå en psalmbok i det här
huset.»

Det låg hån i hans stämma, när han frågade
så. Men Inga Persdotter låtsade ej höra detta.
Hon gick in i kammaren och hämtade själv boken
samt räckte den åt Ola Persson. Denne slog
upp boken och började söka däri. Den var tung
och stor och knäpptes igen med knäppar av
mässing. På den första rena sidan stod skrivet med
gulnat bläck och stora, barnsligt formade
bokstäver. »Tufve Nilsson, Möllinge 1829».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free