- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
201

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring honom på golvet uppstår, trots trängseln,
ett litet tomrum, emedan ingen vill komma honom
nära och störa honom. Människonia skygga ej
för honom, men för allt det, som nu måste fylla
hans själ. Allas ögon äro riktade på hans ansikte,
och domaren dröjer med att börja förhandlingarna,
liksom tvekade han att höja sin röst inför allt
det, vilket här talar.

Som Nils står där, ryggar han tillbaka. Allas
blickar följa hans rörelser, och de, som stå långt
bort, höja sig på tå för att kunna se bättre.
Vad är det? Varför brister mannen i gråt? Vad
har hänt?

Det är ingenting märkvärdigt alls, som hänt.
Det är bara en hund, som länge varit utan herre.
Han har sovit i fodedogen, där dörren stått
öppen, och under långa månader har han sökt
sig mat i granngårdarna, var han kunnat. Man
har väckts till nytt liv av, att gården varit full
av folk. Nu har han funnit sin husbonde.
Därför hoppar han upp på Nils och tjuter av glädje.

Och Nils böjer sig ned och smeker hunden,
medan tårarna strömma från hans ögon.

»Du är den ende, som ännu vill känna igen
mig», säger han.

Och så tyst är det runt omkring honom, att
hans ord, som komma lågmält, höras av alla.

»För bort hunden», säger domaren.

Och hans röst darrar.

Men på en blick av Nils ändrar han sig,
och hunden får stanna kvan Som trogen vakt
sitter han vid husbondens fötter och rör sig icke.

Så börjar förhöret, vittnena kallas fram, och
brev läsas upp. Nils föres bort, och hunden följer
honom ned i källaren, där ekot längesedan dött
av hans tjut inför döden. Inga Persdotter kommer
in, och allas spänning förnimmes som en suck,
vilken kommer från folket, som fyller fönstren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free