Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16 januari 1901 till sjöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan jag rätt hinner att komma underfund med alla de
kuriösa element, hvaraf de bestå.
Från mina föregående långresor på hafvet van vid
de indiska fartygens regelrätta och stereotypa engelska
befolkning, kan jag icke beskrifva, hur förvånad jag blef
öfver min omgifning här. Fartyget är, såsom man
säger, »proppfullt» men af hvilka figurer! Mest synliga
genom sina hvita hufvudbonader och tillika mest
hyggliga äro en stor flock af ett tjugutal spanska
barmhärtighetssystrar, som största delen af dagen ligga på
knä, mumlande böner framför sina små medförda stolar.
Vidare en stor massa trasiga och smutsiga mexikanska
präster, de flesta med ohyggliga utseenden och af mer
eller mindre indiansk typ; en mängd andra manspersoner
med sluskigt utseende, hvilka i nödfall kunna tagas för
banditer; en otalig mängd madamer, alla mer och mindre
sluskigt klädda, och, »last but not least», ett alldeles
oberäkneligt antal barnungar, »niños», af alla åldrar, från
tjufpojksåldern ned till skrikande dibarn. Alla dessa äro
våra kamrater på 1:a klassens platser, men med några
få undantag finns knappt någon, som man icke
annorstädes skulle anse höra till 2:a och 3:e klassens
passagerare.
Hela denna svärm af besynnerliga passagerare lär
vara pilgrimer, som återvända från Rom, där de bragt
påfven sin hyllning. Troligen höra barnungarne äfven
till pilgrimerna, ty mexikanerna äro så kära i sina barn,
att de nog ej resa bort utan att medtaga dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
