Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko 17 februari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under eftermiddagen sken dock solen fram, och vi
kunde besöka den präktiga Alamedaparken, hvars
ståtliga träd lysa i den friskaste grönska och marken
därunder af blommor. Man ser, att Mexiko är ett
blomsterland. Militärmusiken spelade och stadens beau monde
»åkte corso» i oändligt långa vagnrader utåt »Paseo».
Ekipagen utmärka sig just icke för någon lysande
elegans. Kuskar och betjänter, utan livré, vanligen
utstyrda i de höga mexikanska hattarna. I anseende till
det dåliga vädret voro vagnarna i allmänhet täckta, så
att vi ej kunde se mycket af de åkande. Sträng
ordning upprätthölls af talrik polis, och på hvart femtionde
steg var en kavalleripost placerad hela den en half mil
långa vägen ut till Chapultepec.
Såsom något för en republik ganska egendomligt
anmärkte jag, att de vid alla ingångarna till parken
stationerade poliserna obevekligt afvisade alla, som ej
voro finare klädda, eller med andra ord »folket». Detta
var däremot så mycket tätare packadt utanför på
gatorna, och alla de höga trappor, som leda upp till
Alamedan, lyste af indianernas röda draperier och höga
gula hattar.
Iögonfallande är här den öfverhandtagande
massan af hvad man kallar pöbel. Här lär nästan
alldeles saknas en medelklass. Det finns endast en
öfverklass af ämbetsmän, militärer och kapitalister. Den
medelklass, som i Europa utgöres af mindre handlande,
handtverkare m. fl., är här reducerad till ett minimum
och är nästan främmande för landet, då den för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
