Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvåna mig, att nästan inga mänskliga bostäder kunde
upptäckas på dessa stränder, ej heller uppe på de
gröna bergen, där här och där mörka barrträdsskogar
syntes. Man skulle kunna tro sig se en kuststräcka
i något vidt och obebodt land. Omkring kl. 4 på
eftermiddagen började emellertid de otåliga
passagerarne skocka sig utmed relingen för att försöka
upptäcka den öppning i kustbergen, som under namn af
»Golden gate» leder in till S. Franciscos storartade redd.
Denna öppning är så väl dold, att det dröjde ända till
år 1700, innan den blef upptäckt af en af de många
expeditioner, som spanjorerna efter Mexikos eröfring
skickade norr ut längs kusten. Sedan vi passerat detta
trånga sund, sågo vi ett riktigt haf öppna sig
därinnanför, den stora S. Franciscoviken, som kunde rymma
hela världens flottor, om de än vore tio gånger större,
än de äro.
Själfva staden ligger helt och hållet utmed denna vik
och alldeles skild från oceanen genom en lång sträcka
af höga sanddyner. Första intrycket man erhåller efter
landningen i S. Francisco är det af en verklig storstad,
och man blir slagen af häpnad, då man får veta, att
ännu så sent som 1848 här endast funnos några kojor
med en befolkning af 200 personer, då däremot nu, 50
år därefter, nära 400,000 människor bo i denna
praktfulla stad. Hela denna storartade förändring åstadkoms
af den guldklump, som Marshall hittade den 19 januari
1848, då han skulle gräfva grunden till en kvarn! Det
var en period af feberyrsel S. Francisco hade att genomgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
