Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var emellertid icke nog att beundra fallen här
uppifrån, man förklarade, att vi måste stiga ned till deras
fot, och för detta ändamål ikläddes vi ett slags
eskimådräkter af guttaperka. Damerna måste bekväma sig
att instoppa sina kjolar i vida guttaperkabyxor och
däröfver draga stora vattenstöflar, en dräkt som jag tror
gjorde lika stort intryck på dem som själfva fallen.
Sålunda utstyrda, befordrades vi medelst en hiss ned
till afgrundens botten och vandrade en stund framåt
ända till de nedstörtande vattenmassorna, som
naturligtvis, sedda i en sådan omedelbar närhet, verkade
öfverväldigande. Under sommaren, då vattenmassorna
äro något mindre än nu, kan man gå bakom en stor
del af fallet, men denna promenad säges vara ganska
hemsk och svindlande. Äfven nu fingo vi ordentliga
duschar, ehuru vi icke kunde komma bakom själfva
fallet.
Härpå följde nattresa hit till Washington med ett
tåg, som gick med den mest svindlande fart jag ännu varit
med om här i Amerika. Det kändes nästan litet ruskigt
att så där hufvudlöst rusa fram i den becksvarta natten,
men icke desto mindre blef sömnen god. Vid
uppvaknandet hälsade oss en helt annan natur och andra
förhållanden än de, vid hvilka vi under den sista tiden
blifvit vana. Man kunde nästan tro sig åter i Europa,
så talade naturen om gammal kultur i motsats till den
prägel af nyskapadt, som hvilar öfver allting i västern.
I stället för de oöfverskådliga slätterna och de splitter
nya byarna, som se ut att nyss hafva blifvit färdiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
