Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sankte Pers Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
vackra exemplar och gömde minnet väl för att ta fram
på gamla dar ifall jag skulle träffa sagohungriga små-
barn. Trots hästarna önskade jag ändå att ha fått se
den öländska platån innan Karl XI skövlade dess sko-
gar, där den gyllene hjorten vandrade som bara finns i
Ölands vapen nu.
I Kalmar strövade jag omkring och tittade på slott och
koja och förnämliga gamla borgarhus. Sedan tyskarna
kommit att sitta i Prag hade jag plötsligt fått ett nytt in-
tresse för den tid då de satt i Kalmar, den förefaller ej
så avlägsen och orimlig nu. Och sedan jag läst i Små-
lands beskrivning sida upp och sida ner om danska in-
fall i Småland, hade Kalmarunionen blivit aktuell i mitt
medvetande. Jag försökte komma ihåg om det fanns
något annat skäl till dess misslyckande än att tanken
var förnuftig.
Vi smålänningar, framför allt vi som bor i den södra
mot Skåne orienterade delen av Småland, har allt skäl
att begrunda denna fråga, ty strävandena att skapa och
att spränga unionen danade vår historia genom medelti-
den och långt in i nyare tid. Vi var egentligen mogna
för union med Danmark och skulle haft nytta därav,
om den inte tvunget varit liktydig med dansk överhög-
het och utsugning. Skåne och Blekinge var vår export-
marknad, därifrån fick vi in valuta och vad man brukar
kalla kulturella impulser. När gränsen mot Danmark
blev fiendegräns, avskars förbindelser som medfört för-
delar för båda parter och i stället skapades en farozon
och ett osäkerhetstillstånd som höll sig genom århund-
raden. Det är märkvärdigt att danskarna inte gav sig
utan förnyade försöken gång på gång. De måste haft
en olycklig hatblandad kärlek till Småland som de be-
traktade som komplement till deras eget land. Den
känslan var nog också besvarad med samma blandning
och av samma skäl. Fast danskarna slutade upp med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
