Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gubben Brytje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
Folk levde och dog som de kunde. Var det för kallt
eller för oframkomligt, fick de döda stå lik till bättre
väderlek, då båralaget sammankallades och bar dem ut
till vägen. Inom allmänningen gick man på sina ben
och bar man på sina armar eller använde kanske på sin
höjd drög eller sommarkälke. Gubben visade oss på en
drög som han just reparerat för att kunna släpa hem
höet från den odling han köpt och än i dag brukade här
i Svänans. Att få se en i bruk varande drög, fordonet
från tiden före hjulets uppfinning, är en helt annan sen-
sation än att se en på hembygdsgården.
Kontakten med människorna utanför stenåldersbyg-
den inskränkte sig inte till tiggeresorna eller stöldturné-
erna. Man kunde till och med ta emot och vara gästfri
och bjuda på något, då man fick besök från civilisatio-
nen. Det värsta var att ha något att elda upp med, ty i
Svänans tog man egendomligt nog aldrig ved i skogen
utan eldade alltid med färskt ris. Det berättas helt för-
tjusande att ville man då i all hast koka upp någonting,
så stoppade man kvasten i spiseln, ty det var det enda
torra man hade. Gnydde inte en kvast, offrade man
flera, det finns möjligheter även i en jordkula att visa
att man inte frågar efter vad man kostar på sig för en
gäst. Jag tänker mig gärna att det var den snälle pas-
torn i öhr som bjöds på kaffe kokat över kvasteld, när
han kom i sockenbud.
Vi frågade om vandringarna till julottan som skildrats
i nyssnämnda artikel. Gubben berättade hur det gått
till. Eftersom hans hem låg längst bort från kyrkan,
var det där det första blosset tändes som bröt det djupa
mörkret över ödemarken i den hårda midvinternatten.
Med blosset i spetsen gick folket till nästa kula, vem vet
om man där hållit reda på vilken natt som var julnat-
ten, redan det var ju en stor konst. Så gick färden från
kula till kula, och slutligen tågade hela stenålderstrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
