Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frejs hustru för denna orten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
nen, han måste ha hört och läst gamla sägner och histo-
rier. Där ligger nog historia dold i namnen blott att det
är en annan än den som Rudebeck fann där.
Sverige levde i slutet av 1600-talet som nu i en likrikt-
ningsperiod och från Stockholm påbjöds att allmän lag
och förordning rörande arv skulle gälla även i Småland
och Blekinge, med andra ord, lagen att syster skall ärva
hälften mot broder skulle införas i stället för den gällan-
de lika arvsrätten eller värendsrätten. Men detta påbud
återtogs snart och man lät saken bero.
Enligt vad doktor Albert Vejde uppger i Hyltén-Ca-
valliusföreningens årsskrift av 1922, skulle det till en del
ha varit Rudebecks förtjänst att de regionala intressena
vann på de centrala myndigheternas önskan att skapa
enhetlighet. Han skrev ner sin Blendasaga sådan som
han med sina forskningsmetoder fått fram den, och ställ-
de den till de herrars förfogande som ville behålla den
gamla arvslagen orubbad i Värend. Rådet fick då veta
att den lika arvsrätten en gång givits Värendskvinnorna
därför att de besegrat dansken, och hade då inte hjärta
att beröva Blendas tappra döttrar deras privilegier. Det
är möjligt att detta argument blivit använt och haft nå-
got att betyda, men troligt är väl att myndigheterna även
denna gång som så ofta förr och senare gett sig inför
smålänningarnas motstånd mot att rubba på gammal
sed och rätta sig efter föreskrifter från Stockholm. Hela
denna historia utspelar sig mellan lagmän, fornforskare
och råd, ingen kvinna är nämnd i detta sammanhang.
Rudebecks hopskarvade Blendasaga har emellertid
kommit den levande historien nära i det ögonblick den
sättes in som motvikt mot försöket att försämra värends-
kvinnornas ställning medels lagändring. Och hur om-
tuggad den än är, kan det därför vara skäl att återge
hans version.
Då konung Alle i Kinnevalds härad en gång gett sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
