Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålands Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även här går dock rationaliseringstendensen
segrande fram. Inga flitiga händer kan konkurrera med den
nyaste krusbärssnoppningsmaskinen, och så blir
arbeterskorna mindre behövliga.
Här se vi den vanliga utvecklingen: hemarbete,
handarbete i fabrik, maskinarbete.
Som helhet förhöjes dock bygdens välstånd av denna
industri utom att den är till välsignelse för hela landet.
Den är inte för inte länets hövdings skötebarn och ett
exempel man försöker ta efter på andra håll i
Kronobergs län.
En tur kring Åsnen för oss genom alla slags tider,
men så kallas den ju också av Hyltén-Cavallius för
virdarnas medelhav, den första sjö de erövrade i Småland.
Inte långt från Urshults kyrka och samhälle ligger
Hackekvarn just där Mörrumsån, strid och ymnig leder
Åsnens vatten över i Havbältan för vidare befordran
genom Blekinge ut i Östersjön. När vi är så nära, kan
vi inte underlåta att fara dit. Det är visserligen länge
sen platsen hade intresse som strategisk punkt vid
försvaret av Småland mot Blekinge. Men en annons i
Smålandsposten meddelar att sammanträde skall
hållas i juli för att höra markägarna om den ansökan som
Kinnevalds vägdistrikt gjort »att få utriva den nu
befintliga bron över Mörrumsåns högra gren och på
samma plats uppföra en ny bro.» Det stod visserligen i
kungörelsen att ansökningen förmenades kunna angå
endast fyra hemmansägare. Men den som tagit sig för
att skildra Sankte Pers Småland tycker med rätt eller
orätt att varje rivning av ett kulturminnesmärke angår
en djupt.
Gustaf Wasa hade sitt intresse riktat även på
Hackekvarn. Där hade legat en gammal befästning under
medeltiden och den ville han bygga upp igen, ty för
honom var ju och förblev Blekingegränsen en fiendegräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
