Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängelen Gabriels palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
legat vid en ruin, nu fick prästen ett tempel att ta hand
om, där gudstjänster kunde hållas vid särskilda tillfäl-
len och dit folk reste från långa håll för att vigas.
Man föreställer sig gärna att det är det starkt person-
liga draget i denna restaurering, det frivilliga och
mänskliga i den, som givit kyrkan den atmosfär som slår
emot en när den står prydd till gudstjänst en helgdags-
afton. Det nuvarande kyrkorummet är inte hela den
gamla kyrkan, men för den som inte förstår sig på det,
verkar den sluten och värdig i sin litenhet. Det första
man ser är altaret med ett litet romanskt fönster, det
blir ett vackert ljus genom dess tjocka valv över de ble-
ka freskerna. Här träder oss den tidiga medeltiden till
mötes i enkelhet, renhet och tyngd. Tyngd men inte ta-
fatthet, den kom senare då stilkänsla och yrkeskunnig-
het försämrats.
Den form vilken medeltida svensk fromhet skapade
sig har återuppstått i ett brottstycke. Men mycket kan
inte återställas. Det lever i Hjälmseryd ännu en gubbe
som erkänner att han slagit näsan av den stenskulptur
som nu står näslös i koret — kanske gjorde han det för
att den inte hörde böner mer? Nu skulle han gärna
vilja återställa näsan men det kan han ej. Relikgöm-
morna i altaret och i den näslösa helgonbilden är tom-
ma. På sätt och vis gör hela kyrkan intryck av en tom
relikgömma på oss som går här omkring i våra luterska
skor och betraktar den. Vi vet så lite om vad den be-
tydde, vilken kraft som bodde här och kunde stråla ul
över Hjälmseryd en gång.
Det borde kanske erinras om att man kan ta en gi-
vande omväg till Hjälmseryd. Den går förbi Grönskulle
som höjer sig vid en av de fyra sjöarna med namnet
Allgunnen. Från toppen av Grönskulle är en väldig ut-
sikt över de Njudungstrakter dit cislercienserna kom på
1100-talet. Skog och sjö än i dag, skog och sjö så långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
