- Project Runeberg -  Tusen år i Småland /
123

(1939) [MARC] Author: Elin Wägner - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småländsk magi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123
söker ju alltid att tjäna en slant på ett ensamt fruntim-
mer, men att han sedan gick så högt över sitt första
bud. Hade virket något extra värde som flambjörk?
Eller ville han bara helt enkelt visa sin makt Över gamla
träd och gamla fruntimmer?
Det slog mig plötsligt att mor Lina och jag måtte haft
att göra med samma virkeshandlare.
Men det behöver ju inte alls ha varit fallet.
Mina vänner påstod att jag sedan brukade gå litet
fortare förbi granstubben som stod och höll tallstubben
i famn. Det var naturligtvis förtal, men sant var att
jag genom ett träd kommit ur min enkelbottnade värld
in i den magiska.
På sätt och vis är man alltid granne med den värl-
den i Småland. Det går lätt att låsa dörren som leder
ut till den, men om man däremot öppnar den, då kom-
mer alla möjliga minnen fram.
Jag tänkte på min barndoms gudfruktiga gamla hus-
hållsmamsell och hennes små konster vid sidan om
kristendomen. De befanns nu ha sitt ursprung i en ma-
gisk värld. Hon bodde innanför en förrådskammare där
det luktade ull, lök, torkad frukt och lavendel. Den
var otapetserad och det var stora springor mellan vägg-
Plankorna. I dessa springor satt alltid om sommaren
stånd av sedum par om par, vilka betecknade pastors-
adjunkter och fröknar i förlovningsåldern. Vi avläste
med intresse de där taklökarnas vridningar under det
de växte i springornas jordmån, ty vi visste att vände
sig paren mot varann, blev det förlovning av. Vi fann
mte det märkvärdigare än att vi alla skulle falla på knä
morgon och afton då det lästes Fader vår. Om den
gamla mamsellen fick ihop några av dem hon önskade
se gifta, vet jag inte, men det var lika viktigt för henne
att skilja folk åt. En gång då hon misstänkte en gäst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tusenar/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free