Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floden och utfallsdiket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett centrum och något visst som befordrar trevnad och
sammanhållning, när man känner exempel på att det är
så. Eftersom flickorna tycks vara den värdemätare
man räknar med, så kan det kanske betyda något att
flickorna trivs på dessa brukssamhällen och till och med
längtar tillbaks från sina fina platser för att dela en
glasblåsares, en etsares, en smeds, en pappersarbetares
tillvaro. Varför? Jo, de rör sig som fisken i vattnet på
bruket. Det är roligare i brukets Folkets hus när det
är dans eller amatörtruppen spelar, än i storstadens ti-
volin, det är roligare att titta på en fotbollsmatch mel-
lan brukets och grannbrukets lag eller själva vara med
om en tävlan mellan gubbar och flickor på hemmaplan,
än att sitta på det stoltaste stadion. Man kontrollerar
varann nog även här på bruken, men man delar också
fröjder och sorger, så att gemenskapen ger mera lust än
olust.
Vad man ville önska vore en förening av de gamla
brukens fördelar med de nyas. När vi åter kommer att
fråga efter något annat än att säkra vårt näringsliv, vår
försörjning och neutralitet, blir det de små industrisam-
hällena på landsbygden som råkar i brännpunkten för
intresset. Det finns vissa förutsättningar för att rörel-
seriktningen kommer att vända sig från de stora centra
och de väldiga företagen till de mindre som kan fogas
in i en landsbygd utan att krossa dess natur och för-
gifta dess vackra sjöar med sitt avfall. Man ska inte ta
för lätt på de attentat mot naturen som sker då en stor
industri med tillhörande samhälle vräker ur sig i en
liten sjö, och man skall inte avfärda alla invändningar
med att det alltid finns möjligheter att låta anlägga re-
ningsverk. För det första så drar sig industrier och
samhällen för kostnaderna, för det andra så kan inte det
konstgjorda reningsverket mäta sig med de naturliga,
även om ingenjörerna lovar att använda vattnet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
