Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det måste bli annan to på totten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karlar upplärda i ladugårdsskötsel för att vi ska kunna
befria kvinnorna från att ha med kor att göra. Men de
vill inte stanna och vänta på bättre tider. De bryr sig
inte ett dugg om att de sätter lantbruket och därmed
landet i knipa, att inte tala om hur de bär sig åt mot
sina egna mödrar och överhuvud mot de kvinnor som
genom äktenskap och barn tvingas att stanna på sin
plats.
Detta resonemang är skenbart alldeles riktigt. Det
finns massor av flickor som är otillgängliga för smicker
och smädelser eller vädjan till samvetet, så länge de utan
vidare utbildning fort kan få lätt arbete vid industri eller
bli gifta vid stationen.
Tidigare i denna bok erkände vi svårigheten att be-
döma resultatet av Smålands infogning i det industriella
systemet efter dess verkningar på jord och djur, och vi
gick därför över till människorna. Vi måste nu inskrän-
ka oss ytterligare och pröva dess verkan på kvinnorna.
Naturligtvis har förändringen även förändrat männen,
men i vad grad är svårare att bedöma. Mycket har de
frånhänt sig, mycket mer än de vet, men de har ändå
skaffat sig sina kompensationer. De har fått lära sig att
smörja maskiner i stället för att sköta hästar, att sköta
motortröskan i stället för slagan, att välja sina redskap
i kataloger i stället för att hitta dem ute i naturen eller
förfärdiga dem själva. De får hem pengarna från me-
jeriet, slakteriet, äggföreningen och fruktkokeriet, de
kan betala hushållspengar, de kan neka eller bevilja
pengar till en svart klänning. De får resa på styrelse-
sammanträden och årsmöten i Växjö i stället för att gå
på åldermansgillen i byn.
Men hur ställer det sig med kvinnorna? Har den för-
vandling som pågår gjort dem friskare och lyckligare,
utvecklat deras fysiska och psykiska resurser, gjort dem
till rikare personligheter och bättre mödrar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
