Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 PEÖFVAD TROHET.
mamma lilla! Den gamle Guden lefver ännu och
öfverger oss icke heller här i främlingslandet.»
Modern torkade sina tårar och vände sig mot sonen
med ett mildt, kärleksfullt leende.
»Om jag gråter, min gode Tomas, så är det blott
af sorg för dig», svarade hon med en ovanligt mild och
älsklig stämma. »Öfver mig skall Gud helt visst snart
förbarma sig, i det han låter mig från jorden ingå i
sitt himmelska rike. Men du, min stackars Tomas,
hvad skall det bli af dig i detta främmande land, där
ingen vill ge dig arbete, emedan du ej talar och förstår
deras språk? Huru skall du kunna undgå eländet och
hungersdöden, då allt fattas dig — penningar, vänner,
deltagande välgörare?»
»Frukta ingenting för mig, lilla mamman svarade
gossen med fast röst. »Jag är ung, jag är stark, och
en vän har jag åtminstone, som hittills varit mig ett
fast och troget stöd och som utan tvifvel äfven
framgent skall så förblifva — Gud, vår Fader i himmeln!»
Den arma modern svarade ej; blott en svag,
knappast hörbar suck banade sig väg öfver hennes läppar,
och hon knäppte ihop händerna såsom till en tyst,
innerlig bön.
Människor kommo och gingo med snabba steg och
i rastlös brådska. Förbi! Förbi! Hvad bekymrade dem
den bleke, vackre gossen med det milda, sorgsna
ansiktet? Eller den blinda tiggerskan med de aftärda
dragen, de af tårar fuktade bleka kinderna? De hade
annat att tänka på: ris, tobak, socker, kaffe och andra
saker, som i massor lastades ur de stora skeppen i
kistor, balar och fat på levéen. De ville förtjäna,
förtjäna penningar, icke kasta bort penningar på
kringstrykande tiggare, som kunde ha blifvit kvar, där de
voro komna ifrån. Hjälpen er själfva, om I icke vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
