- Project Runeberg -  Tvångströjan /
12

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mig till skrifbiträde hos kvartermästaren, och som
skrifvare, vid ett skrifbord, kämpade jag mig igenom det
spansk-amerikanska kriget.

Det var alltså icke emedan jag var en slagskämpe, utan
i egenskap af tänkare som jag blef ursinnig öfver
kraftslöseriet i väfsalarna och förföljdes af vaktarna, så att
jag blef en »oförbätterlig». Min hjärna arbetade, och
jag bestraffades för att den arbetade. Därför sade jag
också till direktör Atherton, då min oförbätterlighet hade
blifvit så notorisk, att han kallade in mig i sitt
privatkontor för att ställa mig till ansvar ... Jag sade till
honom:

»Det är barockt, min käre direktör, att tänka sig, att
edra råttstrypare till fångvaktare kunna rista ut ur min
hjärna dess klara och begreppsmässiga tankar. Hela detta
fängelses organisation är enfaldig. Ni är politiker. Ni
kan göra slut på politiskt rabalder i San Franciscos
krogsalar och bura in slagskämpar i en sådan här
arbetsinrättning som den ni sköter, men ni kan inte väfva
juteväf. Edra väfsalar äro femtio år efter sin tid.»

Men hvarför fortsätta med detta munväder? Ty det
var munväder. Jag bevisade honom, hvilket dumhufvud
han var, och resultatet blef, att han ansåg mig hopplöst
oförbätterlig.

Den sten, som alla spotta på ... ja, ni känner till
ordspråket. Direktör Atherton gaf mitt dåliga renommé den
sista bekräftelsen. Jag var slagen till slant. Mer än en
fånges förseelser skylldes på mig, och jag fick plikta
för dem i straffcellen med vatten och bröd eller med att
få tumskrufven anbragt på mina tånaglar i långa
timmar, hvarje timme längre än något lif jag någonsin lefvat.

Begåfvade människor äro grymma. Dumma människor
äro vidunderligt grymma. Fångknektarna och mina


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free