- Project Runeberg -  Tvångströjan /
93

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillbaka, tills den blef som en stor sal. Och medan jag
öfvertänkte detta, visste jag, att de fortforo att glida
undan. Det infallet flög igenom mig, att om en sådan
utvidgning försiggick med hela fängelset, måste San
Quentins ytterväggar befinna sig långt ute i Stilla
hafvet på ena sidan och på den andra sträcka sig in i
Nevadaöknen. Ett annat, samtidigt infall lydde så här:
eftersom materia kan tränga igenom materia, skulle min
cells väggar kunna tränga ut genom fängelseväggarna
och sålunda förpassa min cell utanför fängelset och
försätta mig i frihet. Detta var naturligtvis endast
fantasier, och jag tog dem ej för annat eller mera än hvad
de voro.

Lika märkvärdig var tidens utsträckning. Mitt hjärta
slog blott med långa mellanrum. Åter kom det på mig
ett infall, och jag räknade sekunderna, långsamt och
säkert, mellan mina hjärtslag. Först var det, som jag
tydligt lade märke till, öfver hundra sekunder mellan
slagen. Men medan jag fortfor att räkna, tänjde
mellantiderna ut sig så, att jag tröttnade på att
räkna.

Och medan denna illusion af tidens och rummets
utvidgning fortgick och växte, rufvade jag drömlikt öfver
ett nytt och djupsinnigt problem. Morrell hade sagt mig,
att han blifvit fri från sin kropp genom att döda sin
kropp eller utestänga den från sitt medvetande, hvilket
naturligtvis faktiskt var samma sak. Nu var min kropp
så nära att vara fullständigt död, att jag absolut visste,
att om jag hastigt koncentrerade min vilja på den ännu
lefvande delen af min kropp, skulle äfven den upphöra
att vara till. Men — och här var problemet, och
Morrell hade ej förberedt mig på det — skulle jag också
vilja mitt hufvud att dö? Om jag gjorde det, skulle


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free