- Project Runeberg -  Tvångströjan /
97

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag hade så fullständigt skilt min kropp från mitt
medvetande, att jag var ur stånd att återuppväcka den. Min
kropp låg död i tvångströjan, ehuru jag ännu hade min
tillvaro i hufvudet. Förgäfves ansträngde jag mig att
genom min vilja tvinga min fot att knacka till Morrell. Jag
sade mig själf, att jag hade en fot. Men jag hade
utfört experimentet så grundligt, att jag icke hade
någon fot.

Sedan — och jag vet nu, att det var emedan Morrell
hade slutat knacka — fortsatte jag mina irrfärder bland
stjärnorna och blef ej kallad tillbaka. Därefter märkte
jag, att jag höll på att falla i sömn — en härlig sömn.
Då och då rörde jag mig sömndrucket — var god och
lägg märke till detta, läsare, jag rörde mig. Jag rörde
armar och ben. Jag kände rent, mjukt sänglinne mot
mitt skinn. Jag erfor kroppsligt välbefinnande. Å, det
var gudomligt! Liksom törstiga ökenvandrare drömma
om plaskande fontäner och porlande källor, drömde jag
om befrielse från tvångströjans tryck, om renlighet i
stället för smuts, om hälsans släta, sammetslena skinn i
stället för min stackars skrumpna pergamentshud. Men
ändå var min dröm helt annorlunda, som ni skall få
höra.

Jag vaknade. Jag var alldeles klarvaken, fastän jag
ej slog upp ögonen. Och kom ihåg, att jag under allt
det följande ej kände den ringaste förvåning. Allt var
naturligt och väntadt. Jag var jag, det är ett faktum.
Men jag var icke Darrell Standing. Darrell Standing
hade lika litet att göra med den varelse jag nu var som
Darrell Standings skrumpna pergamentshud hade att
göra med det svala, mjuka skinn, som nu var mitt. Ej
heller hade jag någon kännedom om Darrell Standing,
och det var ju helt naturligt, eftersom Darrell


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free