- Project Runeberg -  Tvångströjan /
135

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag känner till trollmakten», sade direktören. »Det är
hans fördömda viljekraft. Jag slår vad om, att om han
ville, skulle han kunna gå barfotad öfver glödheta
stenar som de där Kanakaprästerna på Söderhafsöarna.»

Det var kanske ordet »präster», som jag förde med
mig genom mörkret under min nästa flykt tillbaka i tiden.
Det var måhända en ledning. Men troligen var det
endast en tillfällighet. I alla händelser vaknade jag
liggande på ett skrofligt stengolf, där jag låg på rygg
med armarna korslagda, så att den högra armbågen
hvilade i den vänstra handen och tvärtom. Medan jag låg
där halfvaken med tillslutna ögon, gned jag mina
armbågar med händerna och fann, att de hade tjocka
förhårdnader. Det var intet förvånande i detta. Jag visste,
att jag haft dessa förhårdnader mycket länge och att de
voro en helt naturlig sak.

Jag slog upp ögonen. Jag låg i en liten grotta, inte
mer än tre fot hög och ett dussin fot lång. Det var
mycket hett i grottan. Hela min kropp betäcktes med
små svettdroppar. Ibland förenade några droppar sig
och bildade små rännilar. Jag hade inga kläder utom
en smutsig trasa omkring midjan. Min hud var
mahognybrun af solbränna. Jag var mycket mager, och jag
betraktade min magerhet med en egendomlig själfbelåtenhet,
som om det varit ett stordåd att vara så mager. I
synnerhet var jag förälskad i mina bedröfligt utskjutande
refben. Blotta åsynen af fördjupningarna mellan dem
ingaf mig en känsla af högtidlig stolthet eller rättare sagdt
af heliggörelse.

Mina knän voro valkiga liksom mina armbågar. Jag
var mycket smutsig. Mitt skägg, som tydligen förr varit
blondt, men nu var smutsstänkt och ilsket rödbrunt, räckte
ner till mellangärdet i en tofvig massa. Mitt långa hår,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free