- Project Runeberg -  Tvångströjan /
167

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allvarsam sak — ja, så allvarsam, att jag genast tog
honom på orden och sprang tillbaka till källan. Utan
att fråga efter kulorna, som refvo upp damm rundt
omkring honom, stod han där kapprak på den öppna
platsen och väntade på mig. Vi kommo tillbaka samtidigt
och fingo till och med beröm för vår pojkaktiga
dumdristighet. Men då vi skänkte ut vattnet, hade Jed bara
en hink full. En kula hade gått tvärsigenom den andra
hinken nära bottnen.

Nere i gropen voro Jed och jag hjältar. Kvinnorna
gräto och välsignade oss, kysste och smekte oss. Och jag
tillstår, att jag var stolt öfver bragden, fastän jag
liksom Jed låtsade som om jag inte tyckte om, att man
gjorde sådan affär af den. Men Jeremy Hopkins, som hade
ett stort bandage omkring stumpen af sin vänstra
handled, sade, att vi voro af samma materia, som riktiga
kärnkarlar voro gjorda af — sådana som Daniel Boone,
Kit Carson och Davy Crockett. Jag var stoltare öfver
detta än öfver allt det andra.

Den återstående delen af dagen plågades jag af
smärtan i mitt högra öga på grund af sanden, som rykt upp
i det, tack vare kulan. Ögat var blodsprängdt, sade mor,
och jag tyckte, att det gjorde lika ondt, antingen jag
höll det öppet eller tillslutet. Jag försökte bägge delarna.

Det var lugnare i gropen, emedan alla hade fått
vatten, men vi undrade storligen, hur vi nästa gång skulle
kunna skaffa oss vatten. Därtill kom medvetandet, att
vår ammunition var nästan slut. Vid en grundlig
undersökning af vagnarna hade min far lyckats finna fem
skålpund krut. Ungefär lika mycket fanns det i folkets
kruthorn.

Jag mindes angreppet i solnedgången föregående kväll
och passade denna gång på och kröp bort till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free