- Project Runeberg -  Tvångströjan /
170

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skyttegrafven. Ett nytt allmänt anfall företogs i
solnedgången, och tusentals skott affyrades mot oss. Ingen
på vår sida fick så mycket som ett skrubbsår. Å andra
sidan, fastän vi knappast sköto trettio skott, såg jag
Laban och Timothy Grant fälla hvar sin indian. Laban sade
mig, att från början hade endast indianerna skjutit. Han
var säker på, att ingen hvit hade lossat ett skott. Allt
detta satte honom många myror i hufvudet. De hvita gåfvo
oss hvarken hjälp eller angrepo oss, men höllo sig hela
tiden på vänskaplig fot med indianerna, som stredo mot
oss.

Följande morgon rasade törsten bland oss. Jag var ute
i den första dagbräckningen. Det hade fallit mycket dagg,
och män, kvinnor och barn slickade upp den med tungan
från vagnsskacklar, bromsskoklossar och hjulringar.

Det talades om, att Laban hade kommit tillbaka från
en rekognoscering strax före daggryningen; att han hade
smugit sig ända fram till de hvitas ställning; att de
redan voro uppe, och att han vid skenet från deras
lägereldar hade sett dem bedja, uppställda i en stor cirkel.
Han rapporterade också på grund af de få ord han
uppfångat, att deras böner gällt oss och hvad de skulle ta
sig till med oss.

»Måtte då Gud upplysa dem», hörde jag en af
systrarna Demdike säga till Abby Foxwell.

»Och snart», sade Abby Foxwell, »ty jag vet inte, hvad
vi skola ta oss till en hel dag utan vatten, och vårt krut
är nästan slut.»

Ingenting hände på hela förmiddagen. Icke ett skott
lossades. Men solen brände genom den stilla luften. Vår
törst tilltog, och snart skreko småttingarna och de yngre
barnen kvedo och jämrade sig. Vid tolftiden tog Will
Hamilton två stora hinkar och ämnade bege sig på väg till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvangstroj/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free