Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dimmiga, försenade, overkliga nyheter. Oppenheimer
berättade, att han ej fått höra talas om det rysk-japanska
kriget förr än två år efter dess upphörande.
Vi voro lefvande begrafna, lefvande lik. Ensamcellen
var vår graf, där vi då och då samtalade med knogarna,
liksom andar knacka vid en spiritistisk seans.
Nyheter? De bestodo för oss i sådana småsaker som
att fängelset hade bytt om bagare — det kändes på
brödet. Eller hvarför syntes Pannkaksansiktet Jones ej till
på en hel vecka? Var det ferier eller sjukdom? Hvarför
hade Wilson, som hade nattvakt bara för fjorton dagar
sedan, blifvit förflyttad till annat håll? Hvarifrån hade
Smith fått blånaden under ögat? I en hel vecka kunde
vi grubbla öfver en sådan bagatell.
Då en fånge fick en månads ensam cell, var det en stor
händelse. Och ändå kunde vi ej få veta något om en
sådan tillfällig och ofta ärkedum Dante, som tillbragte
för kort tid i vårt Inferno för att lära sig knacka, innan
han fick återvända till de lefvandes ljusa och stora värld.
Men vår skuggvärld var ej alltigenom färglös. Så till
exempel lärde jag Oppenheimer spela schack. Besinna, hur
fruktansvärdt svår en sådan uppgift är — att undervisa
en man, på tretton cellers afstånd, genom att knacka med
knogarna; att lära honom se framför sig ett schackbräde,
se alla pjäserna, bönderna och deras ställning och komma
ihåg deras olika sätt att röra sig, och lära honom allt
detta så grundligt, att han och jag blott och bart i vår
fantasi till sist voro i stånd att spela långa partier. Till
sist, säger jag? Jag måste ge Oppenheimers storartade
begåfning ännu ett erkännande: till sist blef han min
öfverman i spelet — han, som aldrig i sitt lif hade sett
en schackpjäs.
Hvad kunde han till exempel göra sig för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
