- Project Runeberg -  Tvångströjan /
208

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Han talar vårt språk», sade kejsaren slutligen, och jag
kan försäkra, att detta blef en sådan lättnad för alla, som
hållit andan, att hela rummet var en enda djup suck.

»Detta språk är medfödt hos mig», svarade jag, i det
min sjömanshumor kastade sig öfver den första galenskap,
som dök upp i min hjärna. »Jag talade det vid min mors
bröst. Jag var ett underverk i mitt land. Visa män
kommo fjärran ifrån för att se och höra mig. Men ingen
kände till de ord jag talade. Under de många åren sedan
dess har jag glömt mycket, men här, i Cho-Sen,
komma orden tillbaka som för längesedan förlorade vänner.»

Jag imponerade alldeles säkert på dem. Kejsaren
sväljde, och det ryckte i hans läppar, innan han frågade:

»Hur förklarar ni detta?»

»Det var en olyckshändelse», svarade jag, fullföljande
den besynnerliga idén. »Födelsegudarna voro tankspridda,
och jag hamnade af misstag i ett fjärran land och
föddes upp af ett främmande folk. Jag är korean, och nu
ändtligen har jag kommit till mitt hem.»

Sådana ifriga hviskningar och öfverläggningar!
Kejsaren själf gjorde Kim frågor.

»Han har alltid varit sådan, han har haft vårt språk
på sin tunga, alltsedan han kastades upp af hafvet», ljög
Kim, den hedersgossen.

»Ge mig yang-ban-kläder, som passa mig», afbröt jag,
»och ni ska få se.» Medan man beredvilligt förde bort
mig, vände jag mig till danserskorna: »Och låt mina
slafvar vara i fred. De ha gjort en lång resa och äro
trötta. De äro mina trogna slafvar.»

I ett annat rum hjälpte Kim mig att byta om kläder,
sedan han sändt bort lakejerna, och rask och
ändamålsenlig var den lektion i toalettkonsten han gaf mig. Han


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free