- Project Runeberg -  Tvångströjan /
212

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och hon visste, hvad hon inte ville. Det var därför hon
aldrig hade gift sig, ehuru allt det tryck ett asiatiskt
hof kan utöfva hade satts i gång mot henne för att
förmå henne att gifta sig med Chong Mong-ju. Han var en
aflägsen släkting af den stora Min-familjen och själf alls
ingen tok; han fikade så ifrigt efter makten, att han
oroade Yunsan, som ville behålla all makt för sig själf
och hålla palatset och Cho-Sen i ordning och tukt. Det
var alltså Yunsan, som i hemlighet slöt förbund med
prinsessan Om, befriade henne från hennes kusin och
använde henne till att klippa kusinens vingar. Men nog
nu om dessa intriger. Det dröjde länge, innan jag
förstod en tiondel däraf, och då var det hufvudsakligen
genom prinsessan Oms förtroenden och Hendrik Hamels
slutsatser.

Prinsessan Om var en härlig kvinna. Sådana kvinnor
som hon födas knappt två gånger på hundra år i hela
världen. Regler eller konvenans hade ingen makt öfver
henne. Religionen var för henne en serie af
abstraktioner, delvis inlärda af Yunsan, delvis utarbetade af henne
själf. Den vanliga religionen, folkets religion, var enligt
hennes åsikt ett knep för att förmå de trälande
millionerna att fortfara med att träla. Hon hade sin egen vilja,
och hon hade ett äkta kvinnligt hjärta. Hon var en
skönhet — ja, en skönhet skulle hon ha varit hvar som helst
i världen. Hennes stora svarta ögon voro hvarken smala
eller sneda på asiatiskt sätt. De voro visserligen långa,
men de sutto rätt, endast med en obetydlig liten sned
dragning, som gjorde dem pikanta.

Hon var, som sagdt, ingen fjolla. Hör bara! Medan
jag funderade på den egendomliga situationen, som
verkligen kunde innebära faror, bråkade jag min hjärna för
att räkna ut, hur jag skulle kunna uppträda med


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free