- Project Runeberg -  Tvångströjan /
234

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plågoandar. Han blef så förtviflad, att han vågade opponera
sig mot direktören och frånsade sig allt ansvar. Från
den dagen och ända till slutet af min plågotid satte han
aldrig sin fot i de ensamma cellerna.

Ja, och den tid kom, då direktör Atherton blef rädd,
ehuru han fortfor att försöka aftvinga mig hemligheten
om gömstället för den icke existerande dynamiten. För
denna senare åtgärd ingaf Jake Oppenheimer honom en
viss oro. Oppenheimer var oförskräckt och sade ifrån
hvad han tänkte. Han hade obruten gått igenom alla
deras fängelsehelveten och kunde trotsa dem tack vare
sin öfverlägsna viljekraft. Morrell knackade till mig en
fullständig redogörelse för denna händelse. Jag låg vid det
där tillfället medvetslös i tvångströjan.

»Direktör», hade Oppenheimer sagt, »ni har bitit af
mer än ni kan tugga. Här gäller det inte bara att döda
Standing. Det gäller att döda tre män, ty lika säkert som
ni dödar honom skola Morrell och jag förr eller senare
komma ut, och hvad ni har gjort skall då bli kändt
från den ena ändan af Californien till den andra. Ni
har att välja. Antingen måste ni upphöra med edra
fientligheter mot Standing eller också döda oss alla tre.
Standing är er syndabock. Likaså Morrell och jag. Ni
är ett fegt kräk, och ni har inte kurage att verkställa de
smutsiga slaktarsysslor ni så gärna skulle vilja utföra.»

Oppenheimer fick hundra timmars tvångströja för
detta, och då man tog den af honom, spottade han
direktören i ansiktet och fick ytterligare hundra timmar. Då
han befriades den gången, aktade direktören sig för att
vara inne i cellen. Att Oppenheimers ord gjort ett starkt
intryck på honom, är alldeles säkert.

Men det var doktor Jackson, som var ärkefienden. För
honom var jag något nytt, och han var alltid ifrig att


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free