Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
folkmassa, och vi förstodo, att soldaterna höllo på att
ränsa gatorna.
»Och du tror på detta underverk, Lodbrok?» frågade
Pilatus. »Du tror, att de variga såren i en blink
för-svunno från de spetälskas lemmar?»
»Jag såg dem botade», svarade jag. »Jag följde efter
dem för att öfvertyga mig. Det fanns ingen spetälska
hos dem.»
»Men såg du dem såriga? Innan de botades?»
envisades Pilatus.
Jag skakade på hufvudet.
»Nej, jag hörde endast talas om det», medgaf jag.
»Då jag såg dem efteråt, sågo de alla ut som
människor, som hade varit spetälska. De voro som bedöfvade.
Det var en, som satt i solskenet och alltjämt granskade
sin kropp och stirrade och stirrade på sin släta hud, som
om han ej vågade tro sina ögon. Han ville hvarken tala
eller se på något annat än sina egna lemmar, då jag
gjorde honom frågor. Han var som i ett rus. Han satt där i
solskenet och stirrade och stirrade.»
Pilatus smålog föraktfullt, och jag lade märke till, att
äfven det stilla leendet på Mirjams läppar uttryckte
förakt. Pilati hustru satt där som ett lik, hon andades
knappast, och hennes vidt uppspärrade ögon sågo
ingenting.
Ambivius sade: »Enligt hvad Caiaphas berättade mig
i går, påstår fiskaren, att han skall låta Gud stiga ner
på jorden och stifta ett nytt rike, hvilket Gud skall
styra...»
»Det skulle alltså betyda slut på det romerska väldet»,
inföll jag.
»Det där är bara intriger af Caiaphas och Hanan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
