- Project Runeberg -  Tvångströjan /
277

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277

tvingat Pilatus att ge efter, och denna förevändning,
en ironisk förolämpning mot den judiska rasen, höll
Pila-tus fast. Pilatus af rättade någonting abstrakt, som aldrig
hade existerat i verkligheten. Denna fantasi var ett
bedrägeri och en lögn, som prästerna hittat på. Jesus
förnekade den. Och denna fantasi lydde: »Judarnas ko-

nung».

Stormen var öfver där ute på gården. Upphetsningen
hade lagt sig. Revolutionen hade afvändts. Prästerna
voro nöjda, pöbeln var nöjd, och Pilatus och jag voro
utledsna och trötta på hela saken. Men för honom och
för mig var stormen ännu icke öfver. Innan Jesus
fördes bort, kallade en af Mirjams kvinnor mig till henne.
Och jag såg, att Pilatus, som hans hustru skickade bud
på genom en af sina kvinnor, också åtlydde kallelsen.

»O, Lodbrok, jag har hört det», utbrast Mirjam, då hon
mötte mig. Vi voro allena, och hon kastade sig öfver
mig och sökte skydd och styrka i mina armar. »Pilatus
har gifvit efter. Han ämnar låta korsfästa honom. Men
ännu är det tid. Ditt eget folk är redo. Rid ut med
dem. Endast en centurion och en handfull soldater
ledsaga honom. De ha ännu icke gifvit sig af. Följ efter,
så snart de bryta upp. De få inte komma fram till
Golgatha. Men vänta, tills de komma utanför
stadsmuren. Ge då kontraorder. Tag med en extra häst åt
honom att rida på. Resten är lätt. Rid till Syrien med
honom eller till Idumseen eller hvart som helst, bara han
blir räddad.»

Hon sade detta med armarna om min hals, ansiktet
upplyftadt och lockande nära mitt, och hennes stora,
allvarliga ögon löfvade och frestade.

Icke underligt, att jag dröjde med att svara. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvangstroj/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free