- Project Runeberg -  Tvångströjan /
281

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

till, att just det, som gudarna vilja och de visa männen
ha förutsagt, inte går i fullbordan?»

»Du förstår inte», upprepade hon.

»Jag förstår alltför väl», svarade jag. »Är jag större
än gudarna, så att jag kan göra gudarnas vilja om intet?
Äro då gudarna maktlösa och människornas lekbollar?
Jag är en man. Äfven jag böjer mig för gudarna, för alla
gudar, ty jag tror på alla gudar; hur skulle de annars
kunna finnas till?»

Hon drog sig undan, så att min famn trånade efter
henne förgäfves, och vi stodo hvar för sig och lyssnade
till larmet på gatan, då Jesus och soldaterna bröto upp
och begåfvo sig på väg. Och mitt hjärta våndades öfver
att en så högt begåfvad kvinna kunde vara så dåraktig.
Hon ville rädda Gud. Hon ville göra sig själf större än
Gud.

»Du älskar mig inte», sade hon långsamt, och hennes
ögon sade mig tydligare än ord kunde uttrycka, att hon
ville vara min.

»Jag älskar dig mer än du kan fatta, tycks det»,
svarade jag. »Jag är stolt öfver att älska dig, ty jag
vet, att jag är värd att älska dig och värd all den
kärlek du kan ge mig. Men Eom är min fostermor, och
om jag vore otrogen mot henne, skulle min kärlek till
dig vara föga värd och föga att vara stolt öfver.»

Det larm, som följde med Jesus och soldaterna, dog
bort på gatorna. Och då ingenting hördes vidare, vände
Mirjam sig om för att gå utan att bcvärdiga mig med
ett ord eller en vink.

Åter greps jag af vild åtrå efter henne. Jag sprang
fram och slog armarna om henne. Jag skulle kasta upp
henne på min häst och rida bort med henne och mitt
folk till Syrien, bort från denna fördömda, galna stad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free