- Project Runeberg -  Tvångströjan /
296

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

mer än något annat var orsaken till Lish Dicherys död.
Han var från vettet och yrade i tjugufyra timmar, innan
han dog. Han dog bönfallande om vatten, och ändå dog
han inte af brist på vatten. Jag motstod så mycket
jag kunde frestelsen att snga på is, nöjde mig med en
tobaksbuss och redde mig ganska bra därmed.

Yi togo alla kläder af våra döda. Nakna hade de
kommit till världen, och nakna gledo de öfver storbåtens
reling och ner i det mörka, kalla liafvet. Yi kastade
lott om kläderna. Det skedde på kapten Nicholls
befallning för att förekomma gräl.

Yi hade inte tid att vara sentimentala. Det var icke
en af oss, som ej kände en hemlig tillfredsställelse vid
hvarje dödsfall. Israel Stickney hade den bästa turen
vid lottdragningen, så att till sist, då han dog, voro
hans kläder en riktig skatt för oss. De gåfvo de
öfver-lef vande ännu en respit.

Yi länsade fortfarande undan åt nordost för den friska
västliga vinden, men vårt sökande efter varmare klimat
tycktes vara förgäfves. Alltjämt frös vattnet på bottnen
af båten, och jag karfvade fortfarande öl och
dricksvatten med Xorthrups knif. Min egen knif sparade jag.
Den var af godt stål, livass och solid, och jag ville inte
riskera att få den förstörd på det sättet.

Då halfva besättningen gått öfverbord, hade vi ganska
bra svängrum, och båten var mindre svår att manövrera
i blåst. Och man kunde sträcka ut sig ordentligt.

En källa till ständigt missnöje var kosten. Kaptenen,
styrmannen, fältskären och jag beslöto, då vi diskuterade
saken, att icke öka den dagliga ransonen af ett halft
kilo kött. De sex matroserna, för hvilka Tobias Snow
gjorde sig till talman, påstod, att sedan halfva vårt antal
dött, borde våra ransoner fördubblas, ökas till ett kilo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free