- Project Runeberg -  Tvångströjan /
306

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

mig obehag. Jag tog af mig mina rockar och bredde
ut dem för att samla upp regnet, men då jag vred ur
dem i min mun, blef det en missräkning, ty kläderna
voro alldeles inpyrda med haf ssalt. Jag låg på ryggen
med gapande mun för att fånga upp de få regndroppar,
som föllo i den. Det var Tantali kval, men jag höll
munnen fuktig och räddade mig själf från att bli galen.

Dagen därpå var jag mycket sjuk. Jag, som ej hade
ätit på så länge, började svälla alldeles onaturligt —
mina ben, mina armar, hela min kropp. Vid den minsta
tryckning borrade mina fingrar in sig en dryg tum, och
det dröjde länge, innan dessa fördjupningar gingo bort.
Jag arbetade emellertid flitigt för att befordra Guds
vilja, att jag skulle lefva. Med händerna krafsade jag
omsorgsfullt bort. saltvattnet från alla rämnor i hopp
att kommande regnskurar skulle fylla dem med vatten,
som jag kunde dricka.

Mitt dystra öde och tanken på mina kära i Elkton
kom mig- att försjunka i en sådan melankoli, att jag
ofta förlorade minnet i flera timmar. Det var en Guds
nåd, ty det gjorde mig känslolös för mina lidanden, som
eljes skulle ha dödat mig.

Om natten väcktes jag af det piskande regnet, och
jag kröp från rämna till rämna och sög upp regnet eller
slickade det från klipporna. Det var saltbemängdt, men
ändå drickbart. Det var det, som räddade mig, ty då
jag vaknade om morgonen, svettades jag ymnigt och var
alldeles feberfri.

Sedan sken solen upp, för första gången sedan jag
kom till ön, och jag bredde ut det mesta af mina
kläder till torkning. Vatten drack jag så mycket jag ville,
och jag beräknade, att jag hade tio dagars förråd, om
jag hushållade väl. Det var märkvärdigt *så rik jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free