- Project Runeberg -  Tvångströjan /
318

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

tid lärt mig tålamod på den ödsliga klippan långt nere
i Söderhafvet? —

Yid slutet af mitt åttonde år på ön, i september
månad, då jag just hade tänkt ut den stolta planen att
resa min pyramid till en höjd af sextio fot öfver öns
högsta topp, vaknade jag en morgon och såg framför
mig, nästan inom rophåll, ett skepp med backade
toppsegel. För att göra mig bemärkt svängde jag min åra
i luften, hoppade från klippa till klippa och gjorde de
vildaste gester, tills jag såg befälet på
kommandobryggan kika på mig genom sina tuber. De svarade genom
att peka på öns yttersta västra udde, och då jag ilade
dit, varseblef jag deras storbåt, som var bemannad med
ett halft dussin matroser. Efter hvad jag sedan fick
veta, hade fartyget lockats dit af min pyramid och
ändrat sin kurs för att på närmare håll undersöka den
besynnerliga byggnaden, som var högre än den ödsliga ö,
hvarpå den stod.

Men sjögången befanns vara för stark, för att båten
skulle kunna landa vid min pgästvänliga strand. Efter
flera fruktlösa försök signalerade de till mig, att de
måste återvända till fartyget. Tänk er min förtviflan
öfver att ej kunna komma ifrån den öde ön! Jag tog
min åra (som jag för länge sedan hade beslutat skänka
till Philadelphias museum) och kastade mig med den
framstupa i det rykande skummet. Så stor var min tur

— och min styrka och vighet —, att jag lyckades uppnå
båten.

Jag kan ej underlåta att här omtala en egendomlig
episod. Fartyget hade nu drifvit så långt bort, att det
gick en hel timme, innan vi kommo ombord. Under
tiden gaf jag efter för mina begärelser, som varit kväfda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free